Interorganisatoriska relationer

Abstract

Bakgrund: Interorganisatoriska relationer har på senare tid fått en ökad uppmärksamhet inom forskningen och vikten av relationerna har blivit mer tydlig. Vidare finns det ett flertal kvalitativa studier inom IOR och området är således redo för en kvantitativ studie. Problemformulering: Hur ser styrningen av leverantörerna ut hos svenska företag och vilken inverkan har transaktionsvariablerna samt beroendeförhållandet? Syfte: Att vidareutveckla och stärka forskningen av sambanden inom interorganisatoriska relationer. Vidar ämnar uppsatsen att ge en bättre bild över hur svenska företag styr mot sina leverantörer Metod: Uppsatsen har sin utgångspunkt i aktuell ekonomistyrningsforskning av interorganisatoriska relationer. Uppsatsen har ett positivistiskt förhållningssätt då hypoteser först formuleras och sedan genom empirisk prövning testas. Uppsatsen är således en hypotesprövande undersökningen och använder sig av en deduktiv ansats då den utifrån ett flertal kvalitativa fallstudier skapar hypoteser. För att svara på problemformuleringen och uppnå uppsatsen syfte använder sig uppsatsen av den kvantitativa metoden som bygger på empirisk kvantitativ insamlad data. Data insamlades via en e-enkätundersökning som besvarades av 126st företag. Resultat och slutsatser: Uppsatsen kommer fram till att det finns tydliga skillnader i hur företag styr under olika beroendeförhållande. Företag inom den oberoende situationen kommer främst styra med handlingsstyrning, till skillnad från tidigare forskning används också social styrning i relativt stor utsträckning. Företag inom den neutrala situationen kommer använda sig främst av formella styrmetoder, men även en hög grad av social styrning. Inom den beroende situationen kommer social styrning vara den dominerande styrmetoden som en följd av den minskade möjligheten att direkt påverka leverantören. Undersökningen visade vidare att transaktionens karaktär; tillgångspecificitet, mätbarhet följt av programmerbarhet har störst inverkan på användningen av styrverktygen. Transaktionens miljö påverkar styrmetoderna resultatstyrning och marknadsstyrning. Sist konstaterades att transaktionens parter inte påverkade de formella styrmetoderna utan endast användningen av de sociala styrverktygen. Förslag till fortsatt forskning: Avslutningsvis i uppsatsen presenterades förslag till vidare forskning och främst ses behovet att mer utförligt undersöka förtroendets inverkan på styrvalen samt undersöka den institutionella miljöns påverkan.