| dc.contributor.author | Ohlander, Johan | |
| dc.contributor.author | Stenberg, Markus | |
| dc.date.accessioned | 2010-09-07T12:28:56Z | |
| dc.date.available | 2010-09-07T12:28:56Z | |
| dc.date.issued | 2010-09-07 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/23286 | |
| dc.description | Introduction: Public health researchers have long been focusing on investigating health in
populations through determinants such as income inequalities. Nevertheless, income
inequalities can be considered an effect of the organization of welfare regimes. The public
health status is largely affected by the organization of welfare regimes and consequently there
are large differences in health within and between welfare regimes. How are these differences
distributed and how can they be explained?
Aim: To compare health between welfare state regimes with the use of Esping-Andersen’s
welfare regime typology and to investigate the relationship between welfare state
determinants and health.
Methods: A literary review based on 12 scientific articles. The articles were searched for in
the databases PubMed and Scopus. The analysis of the articles was executed through text
analysis and the identification of relationships between welfare regimes, health indicators and
welfare state determinants.
Results: Differences in absolute level of health and health inequalities existed between
welfare state regimes. Rates of infant mortality, under five mortality and low birth weight
were in general highest in the liberal regime, second highest in the conservative regime and
lowest in the social democratic regime. Self-reported health inequalities were largest in the
liberal regime when low- and high-income earners were compared and largest in the social
democratic regime when low- and highly educated were compared. The welfare state
variables public health expenditure and share of population under public medical care showed
associations with rates of infant mortality, under five mortality and low birth weight.
Discussion: Possible solutions to differences in absolute level of health and health inequalities
between welfare state regimes was found in the underlying ideologies of each regime. The
fact that the amount of public health expenditures and the share of population that is under
public medical care varied between welfare state regimes should be contributing factors to the
demonstrated health differences. | sv |
| dc.description.abstract | Bakgrund: Folkhälsovetenskapen har länge varit upptagen med att undersöka hälsan hos
populationer genom determinanter som inkomstskillnader. Inkomstskillnader kan dock
betraktas som en konsekvens av välfärdsregimers organisering. Folkhälsan påverkas i hög
grad av välfärdsregimers organisering och det föreligger därmed stora skillnader i hälsa inom
och mellan välfärdsregimer. Hur ser dessa skillnader ut och vad beror de på?
Syfte: Att utifrån Esping-Andersens välfärdsregimtypologi jämföra skillnader i hälsa mellan
regimerna och undersöka vilka samband som finns mellan välfärdsstatsvariabler och hälsa.
Metod: En litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar. Artiklarna eftersöktes i
databaserna PubMed och Scopus. Analysen av artiklarna gjordes utifrån textanalys och
genom att identifiera samband mellan välfärdsregimer, hälsoindikatorer och
välfärdsstatsvariabler.
Resultat: Absolut hälsonivå och ojämlikheter i hälsa varierade välfärdsregimer emellan.
Barnadödlighet, barnadödlighet under fem års ålder och antal nyfödda med låg födelsevikt var
generellt sett störst i den liberala regimen, näst störst i den konservativa och minst i den
socialdemokratiska. Ojämlikhet i självrapporterad hälsa var störst i den liberala regimen då
inkomstnivåer jämfördes och störst i den socialdemokratiska regimen då utbildningsnivå
jämfördes. Välfärdsstatsvariablerna offentliga hälsovårdsutgifter och andel av befolkningen
som har en offentlig sjukförsäkring visade samband med barnadödlighet, barnadödlighet
under fem års ålder och låg födelsevikt.
Diskussion: Möjliga förklaringar till skillnader i absolut och ojämlik hälsa mellan
välfärdsregimer återfanns i respektive regims bakomliggande ideologi. Eftersom offentliga
hälsovårdsutgifter och andelen av befolkningen som har en offentlig sjukförsäkring varierade
välfärdsregimer emellan bör dessa vara bidragande orsaker till skillnader i hälsa mellan
regimer. | sv |
| dc.language.iso | swe | sv |
| dc.relation.ispartofseries | Folkhälsovetenskapligt program | sv |
| dc.subject | välfärdsregim, hälsoindikator, välfärdsstatsvariabel, jämförelse | sv |
| dc.subject | welfare regime, health indicator, welfare state determinant, comparison | sv |
| dc.title | Välfärdsregimer och hälsa - en litteraturstudie om determinanter på makronivå | sv |
| dc.title.alternative | Welfare regimes and health - a literary review on macro level determinants | sv |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | Medicine | |
| dc.type.uppsok | C | |
| dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Medicine | eng |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för medicin | swe |
| dc.type.degree | Student essay | |
