Vad är god kvalité på distans? En samtalsintervjuundersökning om distansstuderandes lärandeprocesser

Abstract

Titel: Vad är god kvalité på distans? Undertitel: En samtalsintervjuundersökning om distansstuderandes lärandeprocesser Författare: Jonas Lidström & Jonathan Persson. Avslutad av Jonathan Mattebo Persson. Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, (JMG) Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2009. Uppdrag Uppdragsgivare är Göteborgs Universitet som vill veta hur deras distanskurs i massmediekommunikation på 7,5 högskolepoäng står sig i jämförelse med liknande kurser på andra universitet i Sverige. Syfte Vi undersöker studenters upplevelser av distansutbildningar i medie- och kommunikationsvetenskap på svenska universitet. Vi studerar vad deltagarna upplevt och tagit med sig från olika A-kurser i medievetenskap, samt genom vilka lärandeprocesser de tillskansat sig dessa kunskaper. Genom en teoretisk analys av studenternas upplevelser avser vi bredda förståelsen av distanskursen som form och fenomen samt ge förslag till utveckling av Göteborgs universitets distanskurs i masskommunikation. Metod Uppsatsen är en kvalitativ studie vars empiriska material utgörs av femton telefonintervjuer speglade genom teorier från erkända forskare inom de pedagogiska och informations och kommunikations-didaktiska fälten. Resultat Studenterna i vårt urval anser att flexibilitet i tid och rum är de viktigaste faktorerna för en positiv distansstudieupplevelse. Grupparbeten har därför överlag dåligt rykte då sådana kräver synkronitet studenterna emellan, på bekostnad av flexibilitet. Merparten av studenterna skapar förståelse för ämnet med stor hjälp av sökmotorer samt fria encyklopedier på internet utan ledning från kursernas ledare. Studenterna anser dock att detta egenlärande inte till fullo ingår i det professionella skolmässiga arbetet. Det är kunskapande utanför läroplanen under eget ansvar. Studien visar att kunskapsintagande i form video fyller en viktig kulturell funktion för distansstudenterna då de med hjälp av denna lär sig att hantera läroämnets språkliga koder med lärarna som förebild. De skapar också genom de rörliga bilderna en inre bild av både hur deras lärare ser ut samt vilket vokabulär som är brukligt.