Att utveckla läsförståelse. En studie om lärares arbete med läsförståelse i årskurs tre

Abstract

Syfte: Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur lärare i grundskolans årskurs tre arbetar med läsförståelse, vad de anser vara mest viktigt för att elever ska utveckla sin läsförståelse, vilka didaktiska redskap de använder sig av och i vilken omfattning de uppmärksammar och följer elevers läsutveckling.

Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivets syn på människans språk-, tanke- och kunskapsutveckling, där lärande sker genom deltagande i en gemenskap och där det grundläggande i lärprocesserna är språket och kommunikationen i interaktion med andra människor.

Metod: Som metod har studien en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa samtalsintervjuer med åtta lärare som genomfördes under vårterminen 2008.

Resultat: Studiens resultat tyder på att samtliga lärare ansåg att det är viktigt att arbeta med att utveckla elevers läsning för att automatisera avkodningsförmågan och få läsflyt. Det visade sig däremot inte finnas något gemensamt synsätt på arbetet med läsförståelse. Lärarna använde sig inte av sig själva som modell för att hjälpa eleverna att utveckla en strategisk läskompetens, för att kunna bedöma sin egen förståelse och göra inferenser. Lärarna hade olika uppfattning om, när arbetet med läsförståelse skulle påbörjas och på vilket sätt elevgruppen kunde vara en tillgång för att skapa läsargemenskaper. Lärarna arbetade med olika former av textsamtal men överlät dock i stor utsträckning till eleverna att arbeta vidare på egen hand med hjälp av läromedel. Resultatet tyder på att långt ifrån alla lärare upplevde sig ha den kompetens som krävs för att bedöma vad som gör att en text är läsbar och har god kvalitet. I arbetet med att kartlägga och bedöma var eleverna befann sig i sin läsutveckling lade flera av lärarna stor vikt vid den egna professionella bedömningen och använde sig av olika kartläggningsmaterial. Resultatet tyder på att på de skolor de intervjuade lärarna var verksamma fanns ingen tydlig organisation på skolnivå för att systematiskt följa, analysera, utvärdera och dokumentera elevers läsutveckling.