Hälsoundersökning: Utfallet av en extensiv hälsoundersökning

Abstract

Bakgrund: Nyttan och ändamålsenligheten med hälsoundersökningar har kritiserats från flera håll. Det är visat att människor med riskbeteende avseende livsstilsfaktorer såsom exempelvis låg fysisk aktivitet, tobak/alkohol, övervikt och dåliga matvanor löper mycket högre risk att dö i hjärt-kärlsjukdom. Syfte: Kan det anses motiverat att utföra extensiva hälsoundersökningar på i de flesta fall friska individer samt hur bör i så fall en hälsoundersökning se ut? De frågeställningar vi försökt belysa var att undersöka förekomsten av sjuklighet och/eller livsstilsrisker samt att undersöka hur många som redan hade en verifierad sjukdom/diagnos och om dessa i så fall var optimalt behandlade med hänsyn till nationella riktlinjer. Undersökt grupp: I studien ingick 114 personer som genomgått hälsokontroll under åren 2004 - 2006. Undersökningen är baserad på den allra första hälsokontrollen. Urvalet representeras av tre företag med olika yrkesprofilering. Metod: Journalgenomgång där anamnes, status, olika laboratorieanalyser, hörseltest, syntest, frågeformulär, självskattningsmetoder avseende livsstil, kost/motion, alkohol/tobak, allergi och sömnvanor samt smittförebyggande kunskaper kontrollerats. Statistisk analys av materialet som delats upp i fullt friska personer som hade alla laboratorieparametrar inom angivet referensområde samt normalt blodtryck och sjuka var de med avvikande värden. Resultat: Fyrtiofyra personer klassificerades som fullt friska. Sjuttio personer hade avvikelse i blodproverna och/eller hade högt blodtryck, många uppvisade allt för höga lipidnivåer. Sjutton personer hade en uttalad dålig kondition. Femton personer behandlades sedan tidigare via annan medicinsk kontakt, 14 personer av dessa hade ändå resultat från laboratorieproverna som föll utanför referensområdet. Endast en person var optimalt behandlad. Slutsats: Studien sammantaget med tidigare undersökningar talar för att en väl ut-förd hälsoundersökning med motiverad läkare samt god information till patienten och uppföljning ger förutsättningar för en god hälsoprevention som kan motverka ohälsa. Detta bör ses mot bakgrunden av att så många personer i denna studie uppvisar avvikelser från de rekommenderade nationella riktlinjerna oavsett redan etablerad läkarkontakt eller ej.