dc.contributor.author | Forssell, Marie | |
dc.date.accessioned | 2010-09-14T09:02:54Z | |
dc.date.available | 2010-09-14T09:02:54Z | |
dc.date.issued | 2003 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/23337 | |
dc.description.abstract | Bakrund: Långtidssjukskrivningar ökar och har ökat de senaste åren, detta medför ökade kostnader inte bara för statskassan utan även för den privata sektorn. Riksförsäkringsverket rapporterar ständigt ökade kostnader för sjukskrivningar och från regeringshåll kommer åtgärdspaket i syfte att sänka kostnaderna för sjukfrånvaron samt att få långtidssjukskrivna tillbaka i arbete.
Syfte: Att utvärdera en sex veckor lång rehabiliteringskurs för långtidssjukskrivna arbetande montörer i finmekanisk industri. Syftet var att se hur många som kom tillbaka i arbete efter genomgången kurs.
Undersökt grupp och metod: Tio kvinnor som arbetade i monteringen och hade varit sjukskrivna fyra veckor eller längre utvaldes. Åtta individer under diagnosen skuldermyalgi och en med diagnosen utmattningsdepression deltog i studien. En individ exkluderades pga. allvarlig psykisk sjukdom.
Gruppen genomgick en sex veckors lång rehabiliteringskurs, med ett möte per vecka. Kursplanen inkluderade stressens verkningsmekanismer, smärtfysiologi, basal anatomi och gruppsamtal. Parallellt träffade gruppen sjukgymnasten en gång per vecka, där deltagarna fick prova på olika fysiska aktiviteter.
Resultat/Diskussion: Tre månader efter kursens slut var sex av nio individer tillbaka i arbete. Efter ett år var fyra individer åter i arbete medan två var fortsatt sjukskrivna, två individer var föräldralediga och en under uppsägning. De två individer som var fortsatt sjukskrivna väntade beslut från försäkringskassan om förtidspension. Av de fem individer med en tidigare sjukskrivningshistoria var endast en tillbaka i arbete.
Slutsats: Enligt Riksförsäkringsverkets publikationer är den förväntade siffran att återgå i arbete efter ett års långtidssjukskrivning utan åtgärd drygt 50 procent . I denna studie var knappt 50 procent tillbaka i arbete efter ett år. Ytterligare studier av smärtpatienter enligt liknande metoder som i denna studie visar ingen reduktion i antal sjukdagar . Således kan man anta, att andra faktorer har betydelse för återgången i arbete efter långtidssjukskrivning. Exempel på detta kan vara sjukförsäkringssystemets uppbyggnad eller individens sociala struktur. | sv |
dc.format.extent | 11 s. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.publisher | Göteborgs universitet. Sahlgrenska akademin | swe |
dc.publisher | University of Gothenburg. Sahlgrenska Academy | eng |
dc.relation.ispartofseries | Företagsläkarkursen Väst 2002/2003 | swe |
dc.subject | Företagsläkare | swe |
dc.subject | Projektrapport | swe |
dc.title | Utvärdering av rehabiliteringskurs för långtidssjukskrivna avseende återgång till arbetet | sv |
dc.type | Text | sv |
dc.setspec.uppsok | Medicine | |
dc.type.uppsok | L3 | |
dc.type.svep | report | sv |
dc.contributor.organization | AB Previa | sv |