Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv

Abstract

Ryggbesvär är en betydande anledning till sjukskrivning. Besvären kan vara lokaliserade till olika nivåer i ryggraden: halsrygg, bröstrygg, korsrygg eller ländrygg.

Syftet med studien var att undersöka fördelningen av ryggbesvär, lokaliserade till olika ryggradsnivåer, i en patientgrupp vid en vårdcentral. Studien avsåg även att belysa hur stor andel av patienterna som sjukskrivits på grund av besvär på respektive ryggradsnivå samt huruvida ryggbesvären kunde antas ha samband med arbetsbelastning.

Studien är genomförd vid Vårdcentralen i Kramfors. Undersökningsgruppen bestod av de patienter vilka erhållit en diagnos på ryggbesvär under tremånadersperioden december 2002 – februari 2003 och som var i åldersintervallet 18-65 år. Besvären har indelats i fyra grupper motsvarande de olika nivåerna i ryggraden. Ur undersökningsgruppen har undergrupper slumpmässigt valts ut för att belysa sjukskrivningar och huruvida besvären kan vara yrkesrelaterade.

239 patienter ingick i undersökningsgruppen. Bland dessa hade en tredjedel besvär från ländryggen. Drygt en fjärdedel hade besvär från halsryggen respektive bröstryggen. Minst förekommande var besvär från korsryggen (14 %). I de fyra besvärsgrupperna om respektive tio patienter varierade antalet sjukskrivna mellan fyra och åtta. Mellan tre och sex personer i respektive grupp om tio patienter hade yrken som bedömdes vara ryggbelastande.

Det var således vanligast med besvär från ländryggen. Det var också vanligt att patienter med ryggbesvär blev sjukskrivna. Arbetsrelaterade besvär var vanligast i ländryggnivå. Det finns en betydande osäkerhet i studiens resultat då den undersökta gruppen är liten. Dessutom har information om arbetsförhållanden inhämtats i form av yrkestitel, vilket är en grov bedömning av ryggbelastande exponeringar. För att kunna göra bedömning av samband mellan yrkesexponering och ryggbesvär anses det krävas detaljerade exponeringsundersökningar.