Uppföljning av anställda inom högteknologisk verksamhet som sökt FHV för stressreaktion
Abstract
En stor del av det höga antalet långtidssjukskrivna utgörs av personer drabbade av stressrelaterad psykisk ohälsa. På vår företagshälsovård som betjänar anställda inom IT- och högteknologisk verksamhet fördubblades antalet besök för stressrelaterade symtom mellan 2001 och 2002. Symtombilden är komplex och kunskapen om behandling begränsad. Mot bakgrund av detta har jag granskat en grupp patienter som sökt för stress avseende sjukdomssymtom, åsikt om orsaker till symtomen, behandling och utfall av behandlingen samt syn på företagshälsovårdens och arbetsgivarens åtgärder. Jag har också frågat om sjukdomsperioden medfört någon kunskap/erfarenhet som används att undvika liknande besvär igen.
Syfte:Att erhålla ökad kännedom om patienter med stressrelaterade symtom och utifrån denna kunskap kunna förbättra omhändertagandet.
Undersökt grupp och metod: 62 patienter som sökte för första gången 2001 07 01 – 2002 06 30 granskades via journalgenomgång och enkät (svarsfrekvens 67%). Ett enkelt medelvärdesindex skapades för att mäta och jämföra sjukdomens svårighetsgrad.
Resultat: Det vanligaste symtomet för både kvinnor och män var psykisk trötthet. Mätt med medelvärdesindex fann man ingen könsskillnad i sjukdomens svårighetsgrad. 43% av patienterna utreddes somatiskt och i inget fall diagnosticerades sjukdom som ensam kunde förklara hela sjukdomsbilden. Ett fall av hypothyreos missades troligen pga att prov ej togs.
55% av kvinnorna och 68% av männen uppgav att arbetet var huvudorsak till symtomen och att stor arbetsmängd var den viktigaste faktorn.
Ungefär 2/3 av patienterna hänvisades till beteendevetare och 1/3 fick farmakologisk behandling. Enstaka personer träffade psykiater eller sjukgymnast.
58% av kvinnorna och 41% av männen blev sjukskrivna. Sjukskrivningstiderna var under undersökningstiden som mest 130 dagar och därutöver var 6 personer ytterligare sjukskrivna. 93% av de sjukskrivna patienterna var vid uppföljningstidens slut tillbaka i arbete eller arbetssökande.
Både för kvinnor och män minskade medelvärdesindex signifikant under uppföljningstiden.
Bland de positiva omdömena om företagshälsovårdens insatser fanns ffa att man fått beteendevetarkontakt. De mindre nöjda patienterna efterlyste kontakt med beteendevetare, sjukgymnast och uppföljning efter återgång i arbete. De flesta patienter som var nöjda med arbetsgivarens insatser hade fått ekonomiskt bidrag till beteendevetarkontakt. Endast en person uppgav att rehabiliteringsutredning gjorts och 24 personer menade att de inte fått någon hjälp alls av arbetsgivaren.
51 personer svarade ja på frågan om sjukdomsperioden medfört kunskaper/insikter som användes för att undvika liknande besvär igen.
Diskussion/Slutsats: Psykisk trötthet var vanligaste symtom och arbetet viktigaste utlösande faktor både för kvinnor och män. Sjukskrivningstiderna bedöms som relativt korta och återgång i arbete hög.
För att förbättra omhändertagandet bör företagshälsovården utöka möjligheterna till beteendevetar- och sjukgymnastkontakt, uppföljning efter återgång i arbete, bidra till förbättrad kunskap om stress hos arbetsgivaren och bevaka att rehabiliteringsutredning görs. Somatisk utredning bör göras i ökat antal fall.
Publisher
Göteborgs universitet. Sahlgrenska akademin
University of Gothenburg. Sahlgrenska Academy
View/ Open
Date
2003Author
Uggla, Margita
Keywords
Företagsläkare
Projektrapport
Publication type
report
Series/Report no.
Företagsläkarkursen Väst 2002/2003
Language
swe