| dc.description.abstract | Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka problem man som översättare av
”miljötexter” kan ställas inför, och dessa problem diskuteras utifrån bl.a. Chestermans
och Tourys systemteorier om normer för översättning och ett resonemang
kring översättning av LSP-texter.
Miljövetenskapen är tvärvetenskaplig och miljöfrågor tas upp i många olika sammanhang.
Källtexten som använts och översatts för den här uppsatsen är en rapport
utgiven av FN-organet UNIDIR. Den har titeln ”La sécurité européenne dans les
années 90: la dimension écologique” och har både politisk inriktning och miljöinriktning.
Med tanke på KT:s karaktär har jag i min översättning utgått ifrån att min
målgrupp utgörs av bl.a. politiker som är sakkunniga – men ej experter – på miljöområdet.
Målgruppen, men även textnormer för facktexter i allmänhet och politiska
och naturvetenskapliga texter i synnerhet, har varit av avgörande betydelse för översättningsstrategin.
Uppsatsen tar upp fyra olika typer av problem man kan stöta på vid översättningar
av texter som handlar om miljö, och dessa problem har sin utgångspunkt i ovan
nämnda text. Problemområde 1) i uppsatsen gäller alternativa termer och vad som
avgör vilken av dem som är lämplig att använda i översättningen, och problemområde
2) gäller perspektivskifte, vilket här dels handlar om att källspråks- och målspråksläsarna
har olika infallsvinklar och ”världsbild” (eftersom de kommer från
olika delar av världen), dels handlar om att texten är skriven 1993 och behandlar
1990-talets miljösituation. Dessa perspektivskiften får konsekvenser för vissa översättningsval.
Problemområde 3) handlar om värdeladdade ord och konnotationer, vilket har att
göra med text- och förväntningsnormer för den här typen av text, och problemområde
4) handlar om etik och fakta, d.v.s. etiska översättardilemman när KT innehåller
vaga begrepp med oklart omfång, eller då information i KT inte stämmer överens
med verkligheten och översättaren har kunskap om detta. | sv |
