dc.contributor.author | Johansson, Marianne | |
dc.date.accessioned | 2010-09-15T14:22:00Z | |
dc.date.available | 2010-09-15T14:22:00Z | |
dc.date.issued | 2004 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/23378 | |
dc.description.abstract | Sjukfrånvaron ökar kraftigt i Sverige. Mest har sjukfrånvaron ökat bland kvinnor inom den offentliga sektorn där medelåldern ligger mellan 45-50 år. Sektionen för personskadeprevention vid Karolinska institutet leder ett forskningsprojekt, HAKuL-projektet (Hållbar arbetshälsa i kommuner och landsting) med målsättningen att identifiera faktorer som stärker den framtida hållbara arbetshälsan och det långsiktiga välbefinnandet för anställda i kommuner och landsting. Man har tagit fram förslag till modell för ett strukturerat arbete med sjukfrånvaron, för rehabilitering och för förebyggande arbete. Grunddesignen är en prospektiv kohortundersökning där individerna och arbetsplatserna följs under minst tre år. I tre enkäter samlades uppgifter in om den enskilde. Efter baslinjeundersökningen återrapporterades resultaten av enkäterna till de anställda.
I en kommun beslutade ledningen att satsa på ett omfattande friskvårdsarbete för att minska antalet sjukdagar och kostnader och anställde en projektledare, knuten till företagshälsovården, för att leda arbetet. I en kontrollkommun pågick ett sedvanligt utvecklingsarbete men inget av samma grad och art som i interventionskommunen.
Syftet med denna studie var att undersöka om en intervention i form av ett obligatoriskt friskvårdsprogram hade effekt på livsstil, hälsa och arbetsförhållanden. Svaren på enkätundersökningen före och 1,5 år efter interventionens start jämfördes på tre frågor om livsstil (motionsfrekvens, rökning och BMI), tre frågor om hälsa (självskattad hälsa, antalet utan sjukfrånvaro senaste året och graden av upplevd utmattning) samt tre frågor om arbetsmiljö (upplevd fysisk ansträngning i arbetet, god kontroll över arbetet och god stämning på arbetsplatsen).
Det gick att visa att friskvårdssatsningen hade haft effekt på motionsvanorna och även på hälsan med minskad sjukfrånvaro samt minskad upplevelse av fysisk ansträngning i arbetet. Övriga variabler visade ingen signifikant skillnad även om tendenser till förändringar fanns. Interventionsarbetet hade emellertid skapat en positiv anda och man upplevde ökad social gemenskap på arbetsplatserna och även ökat välbefinnande och mera ork. Det är sannolikt att den ökade motionsfrekvensen hade bidragit till detta. Det upplevdes mycket positivt att något gjordes.
Det är viktigt att företagshälsovården får resurser till ny uppbyggnad och får möjlighet att ta ett samlat grepp om sjukfrånvaro, rehabiliteringsprocess och preventionsarbete. En väl fungerande företagshälsovård med kompetens inom medicin och beteendevetenskap får då en viktig roll i samspelet mellan individen och arbetsplatsen och kan bekämpa ohälsa och utveckla ett hälsosamt arbetsliv. | sv |
dc.format.extent | 9 s. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.publisher | Göteborgs universitet. Sahlgrenska akademin | swe |
dc.publisher | University of Gothenburg. Sahlgrenska Academy | eng |
dc.relation.ispartofseries | Företagsläkarkursen Väst 2003/2004 | swe |
dc.subject | Företagsläkare | swe |
dc.subject | Projektrapport | swe |
dc.title | Hur påverkar en friskvårdssatsning livsstil, hälsa och arbetsförhållanden?: En jämförelse mellan två socialförvaltningar undersökta i HAKuL-projektet | sv |
dc.type | Text | sv |
dc.setspec.uppsok | Medicine | |
dc.type.uppsok | L3 | |
dc.type.svep | report | sv |
dc.contributor.organization | Karolinska Institutet, Arbets- och miljömedicin | sv |