Visa enkel post

dc.contributor.authorCastillo, Lorena
dc.contributor.authorLidholm, Maria
dc.contributor.authorStenbäck, Ulrika
dc.date.accessioned2010-09-16T07:56:30Z
dc.date.available2010-09-16T07:56:30Z
dc.date.issued2010-09-16
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/23382
dc.description.abstractSyfte: Syftet med uppsatsen är att diskursanalytiskt undersöka hur socialsekreterare talar om de känslor de hade vid utredningar av sexuella övergrepp mot barn och hur de talar om hur de hanterade känslorna. Vi vill undersöka hur de i intervjuerna positionera sig själva och sina klienter samt maktaspekter knutna till dessa positioner. Vi vill också undersöka vilka konstruktioner de gör utifrån olika diskurser och hur de använder språket för att ”göra kön”. Metod: Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer av fem socialsekreterare som alla någon gång utrett sexuella övergrepp mot barn. Vi har använt oss av kritisk diskursanalys i arbetet med empirin. Våra frågeställningar har varit: Hur talar socialsekreterarna om sina känslor och hur talar de om hur de hanterar dem? Hur positionerar socialsekreterarna sig själva och klienterna i intervjuerna? Vilka konstruktioner gör socialsekreterarna av sig själva och klienterna? Resultat: Vi har sett hur socialsekreterarna förhåller sig till känsloyttringar i ett professionellt sammanhang. Det har framgått att socialsekreterarna är ganska överens om att det är viktigt att styra sina känslor i mötet med klienten. De hanterar sina känslor genom att ”pysa” med kollegor och ibland i handledning. Socialsekreterarna har varit sparsamma med att ge uttryck för känslor, istället talar de om sig själv som professionella. Vi uppfattar att de ser en motsättning mellan att vara känslomänniska och professionell. Vi uppfattar att socialsekreterarna positionerar sig som professionella och därmed får tolkningsföreträde gentemot sina klienter. Vi har också sett att det är viktigt för socialsekreterarens handlingsutrymme att barnen är verbala och berättar om övergreppen. När det gäller förövaren har våra informanter tydliga förklaringsmodeller till varför övergreppen begås. Den andre föräldern som förväntas ge barnet skydd efter ett övergrepp skildras ofta i termer av lämplig eller olämplig förälder.sv
dc.language.isoswesv
dc.subjectSocialarbetare, Känslor, Sexuella övergrepp, Diskurssv
dc.title"Då blir det en händelse och inte ett övergrepp". En diskursanalys över hur socialarbetare talar om sina känslor vid utredningar av sexuella övergrepp mot barn.sv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokC
dc.contributor.departmentGöteborg University/Department of Social Workeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för socialt arbeteswe
dc.type.degreeStudent essay


Filer under denna titel

Thumbnail

Dokumentet tillhör följande samling(ar)

Visa enkel post