Show simple item record

dc.contributor.authorLonér, Bengt
dc.date.accessioned2010-09-17T10:22:48Z
dc.date.available2010-09-17T10:22:48Z
dc.date.issued2004
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/23391
dc.description.abstractSyfte: Att finna en metod, enkätform som kan upptäcka tidiga tecken på stressutlöst utmattningsreaktion. Metod: En grupp på 19 personer följdes med en återkommande månadsenkät innehållande 8 frågor under 4 månader. 14 personer kunde fullfölja studien. Vid både studiestart och avslutning gjordes en undersökning med 2 andra väl validerade metoder. (GHQ 12 samt SHC) Avslutningsvis fick gruppen utvärdera månadsenkäten. Vid uppstarten gavs en kort föreläsning om stressutlöst utmattningsreaktion. Resultat: Studiegruppen hade initialt en högre stressnivå än jämförbar grupp i referensmaterialet men vid studieslutet sågs en signifikant sänkning till lägre nivå än referensgruppen. Månadsenkäten visade tydligt ökande tecken på stress för 2 individer, lätt ökning för 3 stycken, oförändrat för 8 och lätt sänkt för en person. Utvärdering av månadsenkäten visade att medvetenheten ökade men metoden uppfattades inte positivt utan verkar behöva introduceras bättre med mer och återkommande information. Kanske behövs även en återkoppling under en period på individnivå. Diskussion: Stressutlöst utmattningsreaktion är en långvarig och kostsam sjukdom. Symptomen utvecklas i mängd och intensitet över lång tid och det borde finnas goda möjligheter att hitta dessa tecken och vidta åtgärder som förhindrar sjukdomsutveckling. Då individens motståndskraft kan variera över tid liksom den totala stressbelastningen behövs någon form av återkommande mätning för att ha kontroll över situationen. Det fodras en öppenhet hos individen att erkänna faktiska symptom. På ledningsnivå krävs förståelse för att symptom på utmattningsreaktion är allvarliga och att behov av hjälp och avlastning är brådskande om sjukdomsutveckling ska undvikas. Den prövade korta månadsenkäten kunde fånga tecken på klinisk sjukdom men samvarierar inte med etablerade metoder att mäta välbefinnande och somatiska symptom på gruppnivå. Resultatet med sjunkande stress på gruppnivå sammanfaller väl med den variation i belastning som enheten har. Betydelsen av månadsenkäten är att den i detta fall klart indikerade tecken på sjukdomsutveckling på individnivå. Det finns behov av metodutveckling för att en arbetsenhet ska uppleva återkommande mätningar som meningsfulla och värda att engagera sig i. Om det finns en lyhörd chef som kommunicerar bra med gruppen och vågar vidta åtgärder när en individ sviktar är detta naturligtvis bättre än något instrument. I praktiken gör tidsbrist, chefsbyten och bristande erfarenhet det svårt för många ledare att ha grepp över situationen när det gäller anställdas stressnivå. Sedan 1998 finns en stor volym av långtidssjukskrivna med diagnoser som kan härledas till stressrelaterade besvär och det verkar angeläget att hitta metoder att minska risken för uppkomst av sjukdom (systematiskt arbetsmiljöarbete) men även att tidigt upptäcka begynnande tecken på utmattningsreaktion för att undvika sjukdom men även att förkorta behandling och rehabilitering.sv
dc.format.extent13 s.sv
dc.language.isoswesv
dc.publisherGöteborgs universitet. Sahlgrenska akademinswe
dc.publisherUniversity of Gothenburg. Sahlgrenska Academyeng
dc.relation.ispartofseriesFöretagsläkarkursen Väst 2003/2004swe
dc.subjectFöretagsläkareswe
dc.subjectProjektrapportswe
dc.titleTidig upptäckt av tecken på stressrelaterad utmattningsreaktionsv
dc.typeTextsv
dc.setspec.uppsokMedicine
dc.type.uppsokL3
dc.type.svepreportsv
dc.contributor.organizationAB Previasv


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record