Hälsoläget hos en grupp nattarbetande kartlagt med Arbetsförmågeindex, AMF-index

Abstract

Enligt Arbetsskyddsstyrelsens föreskrift AFS 1997:8 skall nattarbetande erbjudas att genomgå en medicinsk kontroll. Forskningen har visat att nattarbete är förenat med en rad effekter på hälsa och säkerhet. Risken för sömnstörningar ökar med åldern och blir ofta märkbart särskilt efter 45-50 års ålder. Nattarbetarna är en särskilt utsatt grupp. På Arbetsmiljöenheten prövas för närvarande Arbetsförmågeindex som utvecklats vid Institutet för Arbetshygien i Helsingfors. Syfte och frågeställning: I samband med den lagstadgade medicinska kontrollen av nattarbetande under år 2004 skall den upplevda arbetsförmågan skattas med hjälp av AFM-index. Kan man på detta begränsade urval av nattarbetande se något samband mel-lan ålder och arbetsförmåga? Undersökt grupp: De 40 första medarbetarna som anmält intresse för den medicinska kontrollen ingår i undersökningen. Metod: AFM-index är en enkätmetod som består av sju frågeområden. Företagshälsovårdens medarbetare räknar fram en poängsumma och klassar arbetsförmågan. Metoden är utvecklad för att följa äldre kommunanställdas arbetsförmågeutveckling. Resultat: Den undersökta gruppen har ett gott hälsoläge trots nattarbete. Alla var tjänst-bara för nattarbete. Diskussion/slutsats: Den undersökta gruppen är ett urval från en totalpopulation på 213 individer. Man finner i den undersökta gruppen en betydligt större andel med god och utmärkt arbetsförmåga i alla åldrar jämfört med metodens referensmaterial. Några slutsatser går inte att dra av denna studie avseende hälsotillstånd bland nattarbetande i Jönköpings sjukvårdsområde p.g.a. ett litet och icke slumpmässigt urval av medarbetare. AFM-indexmetoden visar god hälsa i den undersökta gruppen av nattarbetande. Det goda hälsotillståndet gäller även högre åldrar. För att dra bättre slutsatser bör bortfallsanalys genomföras. AFM-indexmetoden visade sig vara lätt att använda och passar väl för att tillämpas rutinmässigt. Medarbetares egenskattade arbetsförmåga är särskilt intressant att följa då medarbetarens egen uppfattning är en nyckelfaktor i rehabilitering och utveckling.