Prestationsnedsättning hos unga IT-användare med smärta i nacke/skuldra /arm

Abstract

IT-användningen har ökat kraftigt de senaste åren både i skolan, på arbetet och på fritiden och det är väl känt att hälsoproblem uppstår av långvarig datoranvändning. I kombination med olämpliga arbetsställningar ökar risken för problem i nacke, skuldror och armar. Det saknas fortfarande kunskap på många områden bland annat i hur stor utsträckning dessa besvär påverkar prestationsförmågan.

Syfte: Att beskriva förekomst av besvär i nacke, skuldror och armar hos en grupp unga IT-användare (studerande på datalinjen) och eventuell prestationsnedsättning avseende studier/examensarbete, samt att jämföra resultat från telefonintervju med resultat från en pågående uppföljning via web-enkät.

Undersökt grupp och metod: Studiegruppen som bestod av 67 personer hämtades från en grupp på 643 studerande på datalinjen som angivit pågående besvär från rörelseorganen med prestationsnedsättning.

20 personer boende i Göteborgsregionen valdes ut för en telefonintervju angående kvarstående besvär och prestationsnedsättning avseende studier/examensarbete. Resultatet från telefonintervjun har därefter jämförts med resultatet från en sedan tidigare planerad 1-årsuppföljning via web-enkät.

Resultatet/Diskussion: Besvär relaterade till datorarbete och som påverkar prestationsförmågan kan börja tidigt och i många fall vara ett problem redan innan man kommit ut på sitt första riktiga arbete. Vid jämförelse av resultaten mellan de olika metoderna var det endast små skillnader avseende kvarstående besvär vilket fanns hos cirka 75% i båda grupperna. Web-enkäten gav också tillfredställande överensstämmelse med telefonintervjun avseende prestationsnedsättning som således kan vara långvarig och fanns hos cirka 35%. Det är angeläget att prestationspåverkan i arbetet uppmärksammas tidigt och att dessa individer prioriteras för åtgärder då prestationsnedsättning på grund av muskuloskeletala besvär kan vara en första signal på långvarig sjukskrivning och på sikt leda till stora konsekvenser både indivduellt och samhällsekonomiskt. För individen kan nedsatt prestation i arbetet medföra sänkt livskvalitet långt innan besvären leder till sjukskrivning och för företaget innebär det en resursförlust. Det går att mäta besvär och prestationsnedsättning med hjälp av frågeformulär. Båda metoderna har fördelar och nackdelar. Web-enkät innebär att man kan nå många på ett företag på kort tid och skulle kunna vara en lämplig metod att användas som screening medan telefonintervju tar betydligt längre tid att genomföra men kan istället ge en djupare information. Resultaten från båda metoderna kan följas upp och återkopplas till berörda vid behov för att utvärdera och kvalitetssäkra olika åtgärder.

Slutsats: Det är viktigt att man inom företagshälsovården försöker hitta metoder för att uppmärksamma prestationspåverkan och prioritera dessa individer för åtgärder då mycket tyder på att besvär relaterade till datorarbete som påverkar prestationsförmågan är vanligt och börjar tidigt.