Utmattningssyndrom: En kartläggning av den tidigaste symtomfasen

Abstract

Sedan 1997 har antalet långtidssjukskrivna pga psykisk ohälsa ökat och det är framför allt de stressrelaterade psykiska diagnoserna som ökat. Vid stressrelaterade tillstånd bör, som första åtgärd, utlösande stressfaktorer identifieras och ett åtgärdsprogram initieras. För detta är en tidig diagnos med identifikation av tidiga symtom önskvärd.

Syftet med detta projekt är att fördjupa kunskapen om den tidigaste symtomfasen, de tidiga symtomens kronologi och utlösande förhållanden/händelser. Dessutom studeras tidsperspektivet mellan symtomdebut och vårdkontakt, dels till den första vårdkontakten och dels till den vårdkontakt där diagnosen utmattningssyndrom fastställs. Avslutningsvis görs en metodjämförelse.

Den undersökta gruppen består av 10 patienter som söker Apladalens Företagshälsovård under 2004/2005 och som uppfyller kriterierna för utmattningssyndrom. Kartläggningen görs med hjälp av en enkät och med en strukturerad intervju. Undersökningen är en retrospektiv fallstudie.

De tidigaste symtomen definieras som de symtom som patienten beskriver under de två första månaderna. Patienterna redovisar 20 olika symtom av både psykisk och somatisk karaktär. Det vanligaste symtomet är trötthet och därefter följer ”ledsen, nedstämd”, irritation och sömnstörning. När de fem första symtomen presenteras i kronologisk ordning redovisar patienterna totalt 24 olika symtom. Trötthet anges som det vanligaste symtomet som debuterar först, men tröttheten debuterar också senare. Av de somatiska symtomen presenteras huvudvärk, yrsel, nack- ryggvärk och försämrat eksem som första symtom. Nio patienter angav att förhållanden/händelser i arbetslivet påverkat symtomutvecklingen. Ett medelvärde på 7,4 månader föreligger från uppgiven händelse till symtomdebut. Medelvärdet på tidsperioden mellan symtomdebut och den vårdkontakt där diagnosen utmattningssyndrom fastställs, är 44,7 månader och medelvärdet på tidsperioden mellan första vårdkontakt och den vårdkontakt där diagnosen fastställs är, 33,6 månader. Av de fem patienter som har en diagnosdelay på > 26 månader har samtliga sökt vårdgivare tidigare utan att diagnosen fastställs.

Symtomutvecklingen hos patienterna i denna fallstudie kan beskrivas som månadslånga processer innehållande ett flertal symtom av både psykisk och somatisk karaktär. Rapporten beskriver dynamiken i symtomutvecklingen. Långa tidsperioder föreligger mellan symtomdebut och första vårdkontakten. Långa tidsperioder föreligger också mellan den första vårdkontakten och den vårdkontakt där diagnosen utmattningssyndrom fastställs. Med vårdgivares ökade kunskaper om tidiga symtom och samtidig kännedom om patienternas arbetsmiljö skulle bättre förutsättningar finnas för förebyggande hälsobefrämjande insatser och tidiga åtgärder som bryter en skadlig symtomutveckling och förhoppningsvis skulle antalet långtidssjukskrivna därmed minska.