Show simple item record

dc.contributor.authorSparring, Fredric
dc.date.accessioned2010-09-23T13:35:19Z
dc.date.available2010-09-23T13:35:19Z
dc.date.issued2006
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/23435
dc.description.abstractSyftet med denna studie är att utvärdera en metod för individuell hälsopromotion; hälsoprofilbedömning. Kan det påvisas att denna metod får människor att äta sundare, motionera mer, gå ned i vikt, dricka mindre alkohol, sluta röka och få en ökad upplevd hälsa? Undersökta grupper är dels en interventionsgrupp bestående av 99 personer på ett tjänsteföretag i Skaraborg dels en kontrollgrupp på en plastindustri i Skara bestående av 17 personer. Bägge grupperna är slumpmässigt utvalda. I interventionsgruppen har personerna genomgått två hälsoprofilbedömningar med cirka tre månaders mellanrum. Hälsoprofilen inleds med en intervju om motions-, kost- och hälsovanor inklusive alkohol- och rökvanor. Därefter görs mätningar av längd, vikt och ett submaximalt test på cykelergometer enligt Åhstrand. Hälsoprofilen avslutas med en bedömning av den totala hälsosituationen och den enskilde får en personlig handlingsplan med individuella råd om kost, motion och livsstil. Detta syftande till att han/hon ska kunna förbättra sin hälsa. Kontrollgruppen har fått svara på samma frågor som i hälsoprofilen och blivit vägda. Det har gjorts vid två tillfällen med ungefär tre månaders mellanrum. Skillnaden mellan grupperna, det vill säga interventionen, är att de 99 i interventionsgruppen har fått personliga råd enligt ovan och att de har genomgått konditionstest vid bägge undersökningarna. Resultatet visar på att det finns en skillnad mellan grupperna vad gäller motionsvanor; i interventionsgruppen har 21 % ökat sitt motionerande jämfört med 12 % bland kontrollerna. Denna skillnad var dock inte statistiskt signifikant. Gällande kost har 10 % i interventionsgruppen och 29 % bland kontrollerna förbättrat sin kostvanor. Upplevd hälsa har ökat i bägge grupperna men mest i kontrollgruppen. Alkohol- och tobaksbruk har inte ändrats nämnvärt i någon av grupperna. Studien antyder att motionsfrekvensen kan öka efter individuell hälsopromotion, men detta måste undersökas i större studier och studier med längre uppföljningstid.sv
dc.format.extent13 s.sv
dc.language.isoswesv
dc.publisherGöteborgs universitet. Sahlgrenska akademinswe
dc.publisherUniversity of Gothenburg. Sahlgrenska Academyeng
dc.relation.ispartofseriesFöretagsläkarkursen Väst 2004/2006swe
dc.subjectFöretagsläkareswe
dc.subjectProjektrapportswe
dc.titleFinns det någon nytta med individuell hälsopromotion i företagshälsovården?: En interventionsstudiesv
dc.typeTextsv
dc.setspec.uppsokMedicine
dc.type.uppsokL3
dc.type.svepreportsv
dc.contributor.organizationKinnekullehälsansv


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record