dc.contributor.author | Levein, Nils Gunnar | |
dc.date.accessioned | 2010-09-28T11:31:23Z | |
dc.date.available | 2010-09-28T11:31:23Z | |
dc.date.issued | 2007 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/23523 | |
dc.description.abstract | Vid sjukskrivning görs initial bedömning av arbetsförmågan oftast av den sjukskrivne själv. Det är inte alltid uppenbart på vilka grunder den enskilde individen fattar sitt beslut vid sjukskrivning. Det saknas strikta regler för skattning av arbetsförmåga och våra kunskaper om relationen mellan sjukdom och arbetsförmåga är ofullständiga. Hur den eventuella kvarvarande arbetsförmågan hanteras av medarbetaren och hans/hennes chef är av stort intresse.
Syftet var att göra en strukturerad intervju av tio sjukskrivna undersköterskor och sjuksköterskor och deras AC. Intervjusvaren skulle vara underlag för att besvara följande frågeställningar:
1. Är individens egen skattning av arbetsförmågan ett hinder för att undvika sjukskrivning och alternativ arbetsuppgift?
2. Är närmaste chefens skattning av individens arbetsförmåga ett hinder för att undvika sjukskrivning och alternativ arbetsuppgift?
3. Vilka är de huvudsakliga skälen till att alternativ arbetsuppgift erbjöds/icke erbjöds?
Endast en sjukskriven kunde inkluderas i studien. Orsaker till detta magra resultat kan vara flera. För det första kan kontakterna mellan avdelningschefen och projektledaren ha varit för få och därmed kan viktig information ha uteblivit. För det andra kanske inklusionskriterierna var för snävt satta och att därmed antalet sjukskrivna knappast kunde ha blivit högre.
Det finns tidigare studier gjorda på arbetsförmågan genom objektiv bedömning – arbetsplatsobservation samt genom subjektiv bedömning Work Ability Index utvecklat i Finland. Det saknas dock fortfarande ett bra instrument för att bedöma arbetsförmåga. Arbetsgivarens vilja att ta vara på arbetsförmågan hos en medarbetare kan ifrågasättas i många fall. Ekonomiska begränsningar och ett svagt ledarskap torde vara orsaken till det bristfälliga omhändertagande den sjukskrivne medarbetaren får idag.
Förmågan att kunna ta vara på arbetsförmågan hos en medarbetare oavsett hälsa bör således vara föremål för vidare undersökningar. Det kräver en vilja och förmåga av arbetsgivare och en översyn av organisationer samt utbildning av chefer på alla nivåer. | sv |
dc.format.extent | 14 s. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.publisher | Göteborgs universitet. Sahlgrenska akademin | swe |
dc.publisher | University of Gothenburg. Sahlgrenska Academy | eng |
dc.relation.ispartofseries | Företagsläkarkursen Väst 2006/2007 | swe |
dc.subject | Företagsläkare | swe |
dc.subject | Projektrapport | swe |
dc.title | En modell för att beskriva möjligheter och hinder för tidig återgång i arbetet | sv |
dc.type | Text | sv |
dc.setspec.uppsok | Medicine | |
dc.type.uppsok | L3 | |
dc.type.svep | report | sv |
dc.contributor.organization | Landstingshälsan, Karlstad | sv |