Besvär från rörelseapparaten hos anställda på Elektroniken, Peltor
Abstract
Syftet med undersökningen var att kartlägga omfattningen av besvär från rörelseapparaten hos de anställda på den undersökta produktionsenheten för hörselskydd. Ytterligare syften var att se om man tidigt kan identifiera personer eller arbetsgrupper med likartade besvär, där åtgärder behövs på individ- eller gruppnivå.
Den undersökta gruppen bestod av 86 personer, varav 59 kvinnor och 27 män. Produktionsenheten var fördelad på tre avdelningar. En avdelning skilde sig något i arbetsförutsättningar med lägre tempokrav och större rörlighet. Den bestod enbart av män. Ergonomiska förutsättningar var i övrigt ensartade med dominerande sittande monteringsarbete (70-80 procent av arbetstiden) men med möjlighet att stå. Belastning i arbetet förkom främst på händer, handleder, armar och nacke.
Metoden var en enkätundersökning där värkbesvär redovisades från nio olika anatomiska lokalisationer. Värken graderades i en fem-gradig skala från de kroppsområden som drabbats under den senaste 12 månadersperioden. Hänsyn togs även till om man varit sjukskriven för värken. Värkpoängen sammanräknades från de nio anatomiska områdena enligt den fem-gradiga skalan och kunde ge totalt mellan 0-45 poäng. Arbetstrivsel belystes med separata frågor och uppdelades i hög och låg arbetstrivsel där skillnader i värkrapportering studerades.
Svarsfrekvensen på enkätundersökningen var 95 procent. Smärtprevalens den senaste veckan, samt de senaste 12 månaderna var högst för nacke, ländrygg och skuldror. Genomgående högre värkprevalens påvisades hos kvinnor jämfört män, vilket också rapporterats i litteraturen. Dock skilde sig en produktionsenhet från detta då männen vid enheten genomgående rapporterade mer värk än kvinnorna. Värkintensiteten var högst i ländryggen hos båda könen, samt i handleder/händer hos kvinnor. Värk i länd- och bröstrygg var de lokalisationer som oftast medförde sjukskrivning. Skillnader i värkrapportering fanns mellan de olika avdelningarna. Det gällde även mellan de två avdelningar som hade jämförbara ergonomiska förutsättningar. Vid analys av sambandet mellan arbetstrivsel och totala värkpoäng fann man klart högre värkpoäng i gruppen med låg arbetstrivsel hos kvinnor, men inte hos män. För de som varit sjukskrivna för sin värk fanns en klar övervikt för låg arbetstrivsel hos båda könen.
Slutsatsen av enkätundersökningen bedöms vara att värkrapporteringen hos den undersökta gruppen är högre än den som rapporteras i tidigare studier av allmän befolkning. Det får betonas att man i denna undersökning inte har kunnat jämföra med studier av liknande produktionsenheter. Undersökningen kunde identifiera vissa individer med hög värkrapportering och avdelningar med ensartade besvär där behov av vidare uppföljning på såväl individ- som gruppnivå finns. Resultaten tyder på en koppling mellan arbetstrivsel och värkomfattning, samt mellan arbetstrivsel och sjukskrivning för värken. Dessa fynd pekade på att enkäten uppnådde syftet med att kartlägga omfattningen av värkproblematiken, samt fånga upp individer och grupper med behov av vidare utredning och åtgärder.
Publisher
Göteborgs universitet. Sahlgrenska akademin
University of Gothenburg. Sahlgrenska Academy
View/ Open
Date
2007Author
Ulvatne, Torben
Keywords
Projektrapport
Företagsläkare
Publication type
report
Series/Report no.
Företagsläkarkursen Väst 2006/2007
Language
swe