Utmattningstillstånd bland doktorander och lärare på Högskolan i Skövde: Är huvudorsaken verkligen för hög arbetsbelastning?

Abstract

Högskolan har en krävande arbetsmiljö. Doktorander och lärare är utsatta för stora krav från olika håll. Ledningen, studenter, relationer, interindividuell stresskänslighet och privatlivet kan ställa olika typer av krav och kan även utgöra stressfaktorer.

Fjorton individer, doktorander och lärare, kontaktade under 2007 dr AAV på företagshälsovården i Skövde på grund av stressrelaterade symptom. De flesta angav för hög arbetsbelastning som huvudorsak. Behandlande läkare (AAV) uppfattade emellertid, vid anamnesupptagandet samt vid uppföljningsträffar, den höga arbetsbelastningen som en av flera orsaker till insjuknandet, men inte alltid den huvudsakliga.

Syftet med undersökningen var att via en uppföljande enkät ytterligare identifiera grundorsaken till ohälsan samt belysa eventuella skillnader i uppfattning mellan behandlande läkare och deltagarna när det gällde orsaken till besvären. Kunskapen om detta kan sedan ligga till grund för en rehabiliteringsplan och för att förebygga återfall.

Enkäterna skickades ut till de 14 doktoranderna och lärarna. Sex av dessa besvarade frågorna och deltog i undersökningen. Med hjälp av deskriptiv analys av svaren på elva frågor som speglade olika typer av stressorer klarlades huvudorsakerna till utmattningsbesvären hos doktorander och lärare på Högskolan i Skövde.

Från enkätsvaren framkom att huvudorsaken till utmattningstillstånden ansågs vara överbelastning på arbetet. En del andra faktorer som rörde arbetet och relationer på och utanför arbetet pekades ut som bidragande orsaksfaktorer. Någon större skillnad i uppfattning mellan doktorander och lärare observerades ej. Doktoranderna angav dock att de ibland kände sig utnyttjade som en allmän resurs för allt och alla, vilket innebar minskad tid för doktorandarbetet.

Tolkningen av resultaten försvåras av den begränsade svarsfrekvensen. En önskan att värna om den personliga integriteten liksom allmän försiktighet har sannolikt varit bidragande faktorer till den låga svarsfrekvensen, trots utlovad anonymitet. Behandlande läkare hade inte alltid samma uppfattning som deltagarna om orsaken till besvären.

Ett gott socialt stöd från familj, vänner och arbetskamrater visade sig vara viktiga faktorer för en återgång till arbetet efter en sjukskrivningsperiod.