Fungerar nyanställningsundersökningen vid Poståkeriet som ett hjälpmedel att undvika framtida arbetsrelaterad ohälsa?

Abstract

Upprinnelsen till denna studie var ett ifrågasättande, såväl från arbetsgivare som utförare, av huruvida nyanställningsundersökningen vid Poståkeriet gav önskade svar på de frågor man ställde. Man hade efter relativt kort tids anställning förhållandevis hög frekvens sjukfrånvaro och avslutande anställningar. Kunde detta ha undvikits genom en bättre anställningsundersökning? Jag valde därför att studera en del av Poståkeriet och fokusera på de anställda som genomgått nyanställningsundersökningen i dess nuvarande utformning samt haft hög frånvaro eller avslutat sin tjänst under första halvåret 2007. De kriterier avseende frånvaro och avslutad tjänst som uppställdes, uppfylldes av endast 8 personer. Jag fick därför ge studien en kvalitativ inriktning. 7 av de 8 personerna intervjuades per telefon. En person gick inte att nå. Intervjuerna var ej fast strukturerade utan formades som ett samtal, men jag hade några basala frågor jag under samtalet checkade av att de var besvarade. Vid intervjuerna framkom både positiva och negativa reaktioner på utformning och innehåll i anställningsundersökningen. Flera av personerna hade idéer hur anställningsundersökningen kunde förbättras t ex genom ett mer riktat fysiskt test som skulle ge utslag avseende de speciella belastningar en chaufför vid Poståkeriet utsätts för. Flera intervjupersoner gav också förslag på stresstålighetstest och test avseende förkunskaper och skolning. Detta som ett uttryck för vad man anser vara arbetets speciella krav. Av intervjupersonerna uppgav 2 att de undanhållit medicinska bakgrundsfakta som kunde ha varit av betydelse vid ställningstagandet till anställning. 5 personer beskrev att orsaken till frånvaron var sammanhängande med arbetets beskaffenhet eller var orsakat därav. En person hade råkat ut för olycksfall på arbetet men ansåg det ej vara någons ”fel”. Sammantaget kunde jag efter genomgång av alla intervjuer inte se att man i samband med anställningsundersökningen kunnat ge andra besked till arbetsgivaren än vad tidigare gjorts. Anställningsundersökningen i dess nuvarande form är en god orientering för den anställde om hälsotillståndet och skulle kunna vara en utgångspunkt för diskussion om hur den anställde kan utföra sitt arbete optimalt. Det finns behov att finna former så att undersökningen blir mer fullständig och ej saknar väsentliga bakgrundsfakta. Anställningsundersökningen kan inte i sin nuvarande form ge information som med medicinsk säkerhet tillstyrker eller avråder från anställning som chaufför vid Poståkeriet. För att klara det bör tydligare kriterier överenskommas om vad som skall ”fria och fälla”.