Axlar vi vårt ansvar vid Arbetsmiljöutveckling Hälsingland: Hur handlägger vi våra patienter med axel-skulderproblem. En kvalitativ utvärdering av verksamheten

Abstract

Inom många områden inom vården, så även i företagshälsovården, är uppföljningen av kvalitetsindikatorer dålig. Det tycks också inom många områden vara så att kvalitetsdata endast i ringa omfattning registreras på ett strukturerat sätt och därför blir svåra att följa. På många enheter begränsar sig uppföljningen till sticksprovskontroller av tillgänglighet och mätning av patientupplevelse av tillgänglighet, service och kvalité. Aktuell undersökning har syftat till att undersöka om tydligt och på ett enkelt sätt sökbara kvalitetsdata finns i den egna verksamheten, företagshälsovården Arbetsmiljöutveckling Hälsingland (AH). Dessutom att beskriva och diskutera de kvalitetsdata som går att få fram samt att i viss mån beskriva utvecklingsmöjligheter. Axelproblem är i verksamheten vanliga och under en tvåårsperiod 2006-2008 besökte 148 patienter med axelleds eller AC-ledsproblem AH. Anställda inom produktion med stående arbete och anställda inom omvårdnad, kontor och skola dominerade. 462 journaler med axeldiagnoser och närliggande diagnoser har lästs. Det har mycket tydligt framgått att någon struktur med enkelt sökbara kvalitetsdata inte finns i verksamheten. Undersökta och nedan beskrivna data data har därför hämtats in genom manuell journalläsning och sammanställts manuellt. I materialet framgår att väntetiderna till en första kontakt med sjukgymnast har varit korta. Längre till läkare, troligen pga. läkarvakans. Korta behandlingsserier hos sjukgymnast har dominerat. Korta väntetider har haft till följd att aktiv behandling har satts in tidigt. Ungefär hälften av patienterna har färdigbehandlats av sjukgymnast. Samverkan sjukgymnast och läkare har varit tät och en stor del av patienterna har haft kontakt med båda personalkategorierna. Sjukskrivning har utnyttjats endast i begränsad omfattning. 9 % har varit sjukskrivna. Såväl röntgenremisser som remisser till ortoped har skrivits utifrån tydliga indikationer. I undersökningen har också ett försök att bedöma resultatet av givna steroidinjektioner gjorts. Med måttet ”ej åter efter injektionen” som resultatmått så hade 78 % god effekt av subacromeal injektion. Fyra patienter med rotatorcuffruptur hittades i materialet. Ett observandum är att de fått vänta 64 – 207 dagar på remiss till ortoped efter första kontakten med sjukgymnast eller läkare.

Generellt kan alltså sägas att de mått på kvalité som kunnat mätas beskrivit en verksamhet med god tillgänglighet och hög kvalité.

Någon struktur med enkelt sökbara kvalitetsdata finns alltså inte i verksamheten. En brist som finns beskriven även i andra verksamheter. Ett stort behov av utveckling av tydliga och över tid mätbara och jämförbara kvalitetsmått finns. I socialstyrelsens författningssamling finns också angivet just krav på dokumentation och kontinuerligt följbara mål.