Lokförares upplevelser av krisstöd vid personolyckor

Abstract

Många yrkesgrupper löper i sitt arbete risk att utsättas för omskakande situationer och händelser som kan få svåra stressreaktioner och psykiska problem till följd. Lokförare tillhör en yrkeskategori där olycksrisken är ständigt närvarande i arbetssituationen. Arbetsmiljöverket ställer idag krav på arbetsgivaren att organisera utbildning och rutiner för krisstöd. I de större järnvägsföretagen är kamratstödsorganisationen sedan länge en etablerad del av omhändertagandet av lokförare efter olyckor. Flera mindre järnvägsföretag växer idag upp på marknaden och Kamratstödet kan hotas av ekonomiska skäl.

Syfte: I denna studie undersöktes lokförarnas egna upplevelser av krisstödet efter personolycka med dödlig utgång. Syftet var att kartlägga Kamratstödets betydelse för lokförarnas krisbearbetning efter olyckstillfället och om den enskildes inställning till arbetet som lokförare och arbetsglädje förändrats efter olyckan.

Undersökt grupp: Av de lokförare som kom till företagshälsovården för periodisk undersökning under perioden feb-08 till aug-08 valdes de ut som i sin hälsodeklaration angav att de varit delaktiga i en personolycka med dödlig utgång någon gång under sitt arbetsliv. Antalet undersökta lokförare blev 20.

Metoder: Undersökningsmetoden var frågeformulär i samband med läkarundersökning och av läkare utförd kompletterande strukturerad intervju.

Resultat: Samtliga undersökta lokförare var nöjda med det stöd de fått vid olyckstillfället. 80% rangordnade Kamratstödet som den mest värdefulla delen av det krisstöd som erbjöds. 90% av lokförarna upplevde inte att inställningen till arbetet förändrats efter olyckan.

Slutsats: Studien visar att lokförarna upplevde Kamratstödet som den viktigaste delen av det krisstöd som erbjöds efter delaktighet i personolycka. Resultatet visar på ringa påverkan av arbetsglädje och inställning till arbetet efter olycka. Detta fynd stöds av resultatet från TRAIN-projektet och tyder på att krisstödet varit effektivt för att förebygga psykisk ohälsa i relation till olyckstillfället. Resultatet kan användas av företagshälsovården i diskussion med nyetablerade järnvägsföretag för att framhålla kamratstödsorganisationens värde i det systematiska arbetsmiljöarbetet som krisstöd efter personolyckor.