Kroppen i balans – utvärdering av ett åtgärdsprogram vid metabolt syndrom

Abstract

Förekomsten av metabolt syndrom ökar och personer med metabolt syndrom har betydligt ökad risk att drabbas av kardiovaskulära sjukdomar och diabetes. Alla åtgärder som kan hejda utvecklingen av metabolt syndrom synes därför synnerligen angelägna. Det finns ett starkt stöd i litteraturen för att livsstilsintervention vid metabolt syndrom minskar risken att utveckla åtminstone en del av komplikationerna till metabolt syndrom. Betania erbjuder sina kunder åtgärdsprogrammet ”Kroppen i balans”, vilket riktar sig till personer som har eller riskerar att utveckla metabolt syndrom. I ”Kroppen i balans” har man valt att följa de fem riskfaktorerna bukfetma, förhöjt blodtryck, förhöjda blodfetter, förhöjt blodsocker och rökning. De valda parametrarna dokumenteras före programmets start samt fem-sex månader senare. Syftet med projektet var att utvärdera åtgärdsprogrammet avseende om det finns några mätbara positiva effekter av att delta i programmet, om de valda parametrarna kan användas för att utvärdera programmet och om det är motiverat att personer med metabolt syndrom rekommenderas deltagande i programmet även fortsättningsvis?

Den undersökta gruppen omfattade 42 personer av de cirka 100 personer som deltagit i programmet och inkluderade de personer, där dokumentationen avseende de mätta parametrarna var så gott som fullständiga. I projektet jämfördes de uppmätta parametrarna före programmets genomförande med resultaten efter att programmet avslutats. I statistikprogrammet SPSS (version 17.0) användes parat t-test för att analysera om det fanns en signifikant minskning av värdena efter genomfört åtgärdsprogram jämfört med före. Sammanfattningsvis kunde studien påvisa en statistiskt signifikant minskning av midjemått, triglycerider och systoliskt blodtryck hos de som deltog i programmet, men för de övriga parametrarna som följdes, kunde någon säker förbättring inte ses. Vid separata analyser bland kvinnorna var det särskilt triglycerider och systoliskt blodtryck som minskade och för männen midjemått. Det är tänkbart att en del av de valda parametrarna inte var lämpade att användas som mått vid utvärdering av programmet. Särskilt triglycerider och P-glukos kan påverkas avsevärt beroende på om personen är fastande eller inte och detta bidrar därmed till att göra resultaten osäkra. Resultaten från det aktuella projektet samt från andra studier i livsstilsintervention talar för att åtgärdsprogrammet ”Kroppen i balans” även fortsättningsvis kan rekommenderas som en del av åtgärderna för att minska risken för metabolt syndrom.