Tidig upptäckt av vibrationsskador: Jämförelse mellan traditionell klinisk undersökning och KST screening

Abstract

Arbete med vibrerande handhållna verktyg leder ofta till övergående besvär och på sikt även till bestående skador på blodkärl, nerver, muskler och leder. Det finns således god anledning att försöka minimera vibrationers skadeverkningar på den arbetande befolkningen. Vårt främsta vapen idag utgörs av så tidig upptäckt av dessa skador som möjligt för att därigenom kunna sätta in åtgärder som minskar eller eliminerar fortsatt exponering för vibrationer. I föreliggande undersökning var syftet att studera möjligheten till detta med hjälp av tre olika metoder; ett frågeformulär om cirkulatoriska och neurologiska symptom, Kvantitativ Sensorisk Testning (KST) samt en läkarundersökning. Syftet var också att studera hur vibrationernas frekvens inverkar på skaderisken. Två grupper studerades. Den ena bestod av verkstadsarbetare som hanterar lågfre-kvent vibrerande verktyg och den andra bestod av tandvårdspersonal som hanterar verktyg som vibrerar med mycket hög frekvens. Undersdökningen genomfördes som en tvärsnittsstudie på ett bekvämlighetsurval där de i studien ingående personerna fick fylla i frågeformuläret och sedan genomgå mätning av perceptionströsklar för vibrationssinnet och temperatursinnet (begränsad KST) samt en läkarundersökning. Resultaten visade att tandvårdsgruppen hade mindre besvär av vibrationer än verk-stadsarbetarna trots att det omvända kunde förväntas då verkstadsarbetarna hade lägre medelålder och färre år av exponering i yrket. En möjlig tolkning kan vara att högfrekventa vibrationer är mindre skadliga än lågfrekventa. Av resultaten framgår vidare att ingen tydlig samstämmighet föreligger mellan de tre olika undersökningsmetoderna. KST fångade tecken på vibrationsskador som inte framkom i frågeformulär eller läkarundersökning men uppvisade också en bristande sensitivitet, möjligen beroende på att KST endast fångar enstaka sensoriska modaliteter. I undersökningen förekom också en viktig bias, nämligen en betydande underrapportering av symptom och besvär vid anamnesupptagandet i samband med läkarundersökningen. Detta försvårade resultatanalysen liksom det faktum att graden av exponering för vibrationer endast byggde på studieobjektens egna uppskattningar. Med ökad ålder tenderade exponeringen att minska, troligen beroende på att man bereds andra arbetsuppgifter där man inte är lika utsatt för vibrationer. Materialet är begränsat varför statistiskt säkerställda slutsatser ej kan dras. KST synes ändock kunna utgöra ett komplement till den traditionella kliniska undersökningen vid den lagstadgade medicinska kontrollen av arbetstagare som utsätts för vibrationer i arbetet. Vidare studier planeras vid kliniken för Arbets- och Miljömedicin för att studera förekomst av vibrationsorsakade skador relaterat till noggrant uppmätt vibrationsexponering.