”Att se möjligheter i språksvårigheter” - En fallstudie med intervjuer och observationer på en resursförskoleavdelning.

Abstract

Syfte: Att undersöka det språkliga samspelet i undersökningsgruppen, hur den icke verbala kommunikationen ser ut samt om och hur denna icke verbala kommunikation kan ha betydelse för barnens identitets- och språkutveckling och lärande i ett större perspektiv. Vi lägger fokus på hur bild och tecken som stöd, i kombination med det talade språket, kan ge barnen ökade möjligeter att uttrycka sig och vara ett stöd i deras språkutveckling.

Huvudfrågor: Vilken betydelse har det talade språket för klimatet i en barngrupp? Hur kan språk och tecken som stöd fungera inkluderande eller exkluderande i en barngrupp? Vad kan bild och tecken som stöd i kombination med talat språk ha för betydelse i barns utveckling och lärande? På vilka sätt kan språk ha betydelse för barns identitetsutveckling?

Metod och material: Genom kvalitativa och ostrukturerade intervjuer med fyra pedagoger och observationer har arbetssättet på en resursavdelning på en förskola undersökts och jämförts med tidigare forskning på området barns språkutveckling och språksvårigheter.

Resultat: I resultaten framgår att en god språkmiljö kännetecknas av att det finns rika möjligheter för barnen att kommunicera och få höra talat språk. Det finns i den undersökta verksamheten tillfällen och tid till samtal kring vardagssituationer, vilket är en av verksamhetens huvudintentioner. Resultaten av intervjuer och observationer visar också att varierade uttryckssätt och metoder för kommunikation är en viktig del i verksamheten då man vill föra barnens språkutveckling framåt. Eftersom det är en resursavdelning där det ingår barn i behov av särskilt stöd, ligger mycket fokus på användningen av TSS (Tecken Som Stöd). De intervjuade pedagogerna nämner TSS som en viktig del av en god språkmiljö och ”en bro mellan språken”. De nämner också bl.a. bild, sagor, handdockor, sånger som värdefulla redskap för att utveckla barnens språkliga och kommunikativa förmågor. Leken nämns också som en viktig del i barnens sociala utveckling, deras språkutveckling och utveckling i större perspektiv. Det som uppfattas som en brist i verksamheten av både författare och pedagoger är avsaknaden av mångkulturellt perspektiv och arbete med modersmål hos de barn som har annat modersmål än svenska. Resultaten visar också hur språk kan skapa hierarkier bland barn i en grupp, och hur de barn som har språket i sin makt även till stor del styr leken och sina kamrater.

Betydelse för läraryrket: Att kunna uttrycka sig är viktigt för att kunna fungera i tillvaron. Känner du att du blir förstådd känner du dig även bekräftad, du känner dig säkrare och växer i självförtroende och som individ. Här har vi som pedagoger ett stort ansvar att på olika sätt stimulera barns språkutveckling, redan från tidig förskoleålder. Värdefulla redskap att arbeta med i förskola och skola är bild, sagor och handdockor, sång och musik, drama och tecken som stöd. Att stimulera barnens alla sinnen och deras fantasi är ett stöd i deras språkutveckling.