Två åtgärdsprogram mot mobbning – vilken grundsyn på människa, moral och elevdemokrati uttrycker de?

Abstract

Sammanfattning

Syftet med studien var att undersöka vilken syn på elevers demokratiska rättigheter i mobbningssammanhang som framkom i två välanvända och internationellt välkända svenska åtgärdsprogram mot mobbning, Olweusprogrammet och Gemensamt Bekymmer-metoden. Studien undersökte även vilken syn på elevers moraliska fostran och vilken syn på människans kompetens och agens som framkom i studien, som ett led i att förstå åtgärdsprogrammens syn på elevers rättigheter och skyldigheter vid en mobbningssituation. Metoden som användes i studien var idéanalys, en variant av textanalys. Olweusprogrammets och Gemensamt Bekymmer- metodens texter utgjorde det empiriska materialet, som analyserades med hjälp av tre dimensioner: människosyn, moralsyn och syn på elevdemokrati. Resultaten visade att åtgärdsprogrammen uttryckte skilda syner på samtliga undersökta dimensioner. I Olweusprogrammet uttrycktes en genomgående mer pessimistisk syn på inblandade elevers förmåga att aktivt delta i en lösning på mobbningsproblem då en mobbningssituation uppstått än Gemensamt Bekymmer-metoden, i vilken uttrycktes en optimistisk syn på inblandade elevers medkänsla och vilja att aktivt delta i att lösa mobbningsproblem till alla inblandades fördel. Dock uttrycktes i Olweusprogrammet en optimistisk syn på människan och dennes förmåga till att internalisera viktiga moraliska värden, som att inte kränka andra människor, vid mobbningspreventivt arbete i skolan. I Gemensamt Bekymmer- metoden uttrycktes en mer genomgående optimistisk syn på människans kompetens till, samt hennes moraliska känsla för att vara en aktiv medbestämmande part i att hantera mobbningsproblem i skolan, än Olweusprogrammet. Studiens betydelse för läraryrket ligger i att den betonar vikten av att kritiskt granska de åtgärdsprogram mot mobbning som skolor använder sig av för att förstå vad de uttrycker utöver explicita rekommendationer. Detta kan hjälpa läraren vid ställningstagande angående huruvida man själv och skolan accepterar att använda ett åtgärdsprogram som uttrycker en viss människosyn, moralsyn eller syn på elevdemokrati. Lärare har en skyldighet att motivera vad, hur och varför man gör något, vilket även är aktuellt i mobbningssammanhang.