| dc.description.abstract | Sammanfattning
Interkulturell två-språkig utbildning (EIB) är ett viktigt verktyg för ursprungsbefolkning i form av en lämplig
utbildning som är grundad på utformningen av ett utbildningssystem som strävar efter lika villkor för olika
kulturer. Syftet med mitt arbete är att undersöka om och hur EIB-programmet tillämpas praktiskt på två olika
skolor i Chile om och hur denna tillämpning har för konsekvenser för synen på EIB hos de inblandade aktörerna.
Syftet är även att undersöka erfarenheter av EIB hos elever som tidigare studerat vid skolor med EIB och nu går
i gymnasiet skolan där. Frågeställningar är Hur ser de olika aktörerna på användningen av den interkulturella
tvåspråkiga undervisningen (EIB) i skolorna? Tar skolan hänsyn till kulturell etnisk mångfald i de undersökta
skolorna i Chile, Vilken syn på EIB-programmet har de olika aktörerna? Ur detta perspektiv kommer denna
studie att analysera situationen för den allmänna politiken som utbildningsministeriet i Chile har, när det gäller
planering, genomförande och utvärdering av EIB. Detta särskilt i norra Chile där Aymara - befolkningen bor.
Denna är en kvalitativ studie med kvantitativt inslag, eftersom jag har valt att använda mig av intervjuer, enkäter
och observationer som hjälper mig att få en bättre insyn i strävan att svara på mitt syfte. Dessa intervjuer, enkäter
och observationer har jag genomfört under mitt fältarbete på tre olika skolor med Aymara – elever samt fyra
vuxna som har anknytning till Aymara skolor. I resultatet framkommer det i min studie att två att av de
undersökta skolor så upplevs EIB tillämpning som mycket svag, men en av skolorna upplever starkt EIB och vet
vad EIB innebär.
Resultatet visar också att skolan erbjuder en funktionell utbildning för personlig utveckling, där bättre
karriärmöjligheter finns men där skolan inte erbjuder lika mycket undervisning om aymara kulturen. Behovet
efter kompetenta lärare som anammar EIB programmet och som inför det i sina dagliga rutiner är angeläget.
Trots att EIB inte uppnått den handlingskraftiga nivån än, så visar även studien att de flesta elever är positiva till
att få lära sig om Aymara kulturen och är även positiva till att tala Aymara-språket. Skolans ansvar i vårt
mångkulturella samhälle i Chile är så som här i Sverige, det är vanligt med två språk. Mångkulturalitet ska med
hjälp av den litteratur, forskning och utbildning ha en bättre förståelse för betydelsen som detta har för elevernas
värnande av sitt hem språk, samt att ge ett interkulturellt perspektiv i undervisningen för alla. | sv |
