| dc.description.abstract | Sammanfattning:
Syfte
Syftet med denna undersökning är att se hur några pedagogers tankar om skönlitteraturen speglar deras
uppfattning om svenskämnet och dess innehåll. De tankar som framkommer kopplas till tidigare teorier
och forskning av svenskämnet som konstruktion och främst Malmgrens (1996) tredelning av
svenskämnet. De tre ämnesuppfattningarna är Svenska som färdighetsämne, Svenska som
litteraturhistoriskt bildningsämne och Svenska som erfarenhetspedagogisktämne. Vi har utgått ifrån
följande frågeställningar;
1. Vad innefattar begreppet skönlitteratur enligt pedagogerna i vår undersökning?
. Hur arbetar pedagogerna i vår undersökning med skönlitteratur, d.v.s. vilken funktion får
skönlitteraturen i deras undervisning?
3. Varför arbetar pedagogerna i vår undersökning som de gör med skönlitteraturen? Vilka
kunskaper vill de att eleverna skall uppnå och vad grundar de sin undervisningsmetod i?
Metod och material
Vi har valt ut fyra pedagoger från skolår 1-9. Pedagogerna är verksamma på två olika grundskolor i
västra Göteborg. Två av pedagogerna arbetar mot de tidigare åldrarna (skolår 1-3) och två mot de äldre
(skolår 7-9). Då pedagogerna kommer ifrån olika skolor som ligger i områden med olika
socioekonomiska förutsättningar samt undervisar mot olika åldrar, anser vi att de utgör intressanta
exempel på verkligheten. Vi utgår från en kvalitativ metod, där huvuduppgiften är att tolka samt förstå ett
resultat som i det här fallet framkommer ur en öppen och halvstrukturerad intervjusituation.
Resultat och betydelse för läraryrket
I undersökningen har det framkommit att pedagogernas tankar främst speglar ett erfarenhetspedagogiskt
perspektiv (Malmgren, 1996). Hur pedagogen definierar begreppet skönlitteratur har betydelse för vilken
funktion den får i undervisningen. Ytterligare en aspekt som spelar roll för ämneskonstruktionen är
lärarens mentala landskap (Molloy, 00). Det har visat sig vara viktigt att man som lärare rannsakar sig
själv och sin lärarroll. Förutom att ta ställning till de tre grundfrågorna vad, hur och varför har denna
undersökning påvisat vikten av att även ta ställning till vem – frågan (Molloy, 00). Vem skall
undervisas och vem är jag som undervisar? | sv |
