Det nya folkhemmet

Abstract

Vad hände med drömmarna? Min barndoms folkhem heter Kortedala, en 50-talsförort i Göteborg som numera betraktas som en ganska central stadsdel. Jag minns en tvårummare i ett grått höghus med balkong ut mot den nybyggda spårvägen, hemmafruar, herrar i hatt och barnvagnar i masonit. Nostalgi dyker gärna upp när vi talar om folkhemmet: tryggheten, hoppet om framtiden, övertygelsen att allt bara kunde bli bättre och bättre och bättre… Ordföranden i kommunstyrelsen i Göteborg, Göran Johansson, är också djupt rotad i Kortedala. Idag oroas han av en rasism i folkhemmet – en rasism som får sin näring i människors brist på kunskap om andra människor. ”Vi pratar mer om varandra än med varandra. Då blir det otryggt – och osolidariskt.” Var Kortedala ett socialdemokratiskt folkhem? Eller var det sprunget ur en ”svensk folksjäl”? Vad hände med drömmarna om ett jämlikt samhälle? Försvann de i ett blint fokus på det materiella? Har vi ett kapitalistiskt folkhem idag? Vilken roll spelar religionen för ett inkluderande samhälle? Och finns det några visioner om framtidens folkhem? Många frågor luftades vid seminariet Det nya folkhemmet på Jonsereds herrgård den 8 april 2008. Sällan har en så namnkunnig och kompetent skara tänkare samlats på herrgården som den dagen. Här är deras tankar om Sveriges starkaste politiska idé. Och vad den kan bli i framtiden.