• English
    • svenska
  • English 
    • English
    • svenska
  • Login
View Item 
  •   Home
  • Gothenburg University Library / Göteborgs universitetsbibliotek
  • Jonsereds herrgård
  • Seminarierapporter
  • View Item
  •   Home
  • Gothenburg University Library / Göteborgs universitetsbibliotek
  • Jonsereds herrgård
  • Seminarierapporter
  • View Item
JavaScript is disabled for your browser. Some features of this site may not work without it.

Himlen över Aspen

Abstract
The Meaning of Space ”Himlen över Aspen”. Eller egentligen ”Himlarna över Aspen”. Som alltid då Göteborgs universitet inbjuder till Jonseredsseminarium handlar det om att betrakta en viss företeelse med alla de olika bruna, blåa, gröna och spräckliga ögon som rimligen går att uppbringa. Den här gången var grundtemat astronomi, men det finns så klart många andra sätt att se på Himlen – vare sig det råkar vara himlen över sjön Aspen mellan Lerum och Jonsered eller någon annan himmel. Det finns, alltså, många himlar. En del av de stora världsreligionerna har av oklara skäl valt att placera sin(a) gud(ar) där, och i samma religioner förekommer också referenser till flera himlar – begreppet ”sjunde himlen” är inte bara en filmtitel. Men himlen innehåller också andra ting. Fråga en meteorolog eller målare eller fotograf eller poet eller…astronom. Händelser och fenomen på himlavalvet har säkert alltid intresserat människor. Antikens sagor och legender illustreras i stjärnbilderna, och det går att finna mängder av andra exempel på hur solen, månens faser och planeternas vandringar mot en bakgrund av statiska stjärnor – fixstjärnor – kopplats till jordiska företeelser. Detta inkluderar också spådomar om framtida skeenden. Men Nils Ferlin misstänker i sin diktning att stjärnornas intresse för oss människor är obetydligt (”Stjärnorna kvittar det lika, om någon är född eller död”). Intresset i andra riktningen är förstås betydligt större. Tidiga science fiction- fantasier om att skicka jordiska föremål, eller till och med levande jordiska varelser, ut i rymden – kosmos – blev ju faktiskt verklighet i mitten av förra århundradet. Rymdfebern började med Sputnik 1 som sköts upp för precis 50 år sedan, och febertoppar följde kort efteråt med rymdhunden Lajka och några år senare naturligtvis med den första mänskliga kosmonauten – Jurij Alexejevitj Gagarin. Och så den första människan på månen och alldeles Himlen över Aspen nyligen den första svenska astronauten. Alldeles i dagarna berättas också om upptäckten av ytterligare en exoplanet, alltså en planet som cirklar runt en annan stjärna än vår egen sol. Denna gång verkar, så vitt man kan sluta sig till, storleken på planeten och dess avstånd till sin sol vara sådana att man kan misstänka vatten i flytande form. Alltså skulle en av förutsättningarna för utomjordiskt liv finnas. Det är detta som seminariet Himlen över Aspen handlar om. Om hur astronomi och astrofysik i tjugohundratalstappning växt fram ur kulturella och religiösa uppfattningar som stammar ända från forntiden. Om hur mörk materia och mörk energi fascinerar och utmanar de främsta forskarna inom ämnet. Om gravitation som är så enkel och lättbegriplig men ändå tills vidare obegriplig. Om varför rymdforskning är alldeles nödvändig för att vi, som människor, skall förstå tid och rum och kanske så småningom kunna greppa frågan om ”the meaning of life”.
Publisher
Göteborgs universitet
University of Gothenburg
URI
http://hdl.handle.net/2077/23807
Collections
  • Seminarierapporter
View/Open
gupea_2077_23807_1.pdf (1.028Mb)
Date
2007
Author
Fahlgren, Mats
Publication type
report
ISBN
978-91-975637-4-1
Language
swe
Metadata
Show full item record

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
Contact Us | Send Feedback
Theme by 
Atmire NV
 

 

Browse

All of DSpaceCommunities & CollectionsBy Issue DateAuthorsTitlesSubjectsThis CollectionBy Issue DateAuthorsTitlesSubjects

My Account

LoginRegister

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
Contact Us | Send Feedback
Theme by 
Atmire NV