Att balansera kontroll och kreativitet – Innovationsföretags ekonomistyrning i praktiken

Abstract

Bakgrund och problem: Dagens företag är överhängande beroende av innovationer för sin långsiktiga överlevnad. Innovationer i sin tur är avhängiga av kreativitet vilken karaktäriseras av osäkerhet, då kreativitet främjas av fritt spelrum och egenbestämmande. Samtidigt finns ett trängande behov av kontroll över verksamheterna. Här uppstår ett innovationens dilemma, där en balans mellan kontroll och kreativitet eftersträvas. Forskningen är både spridd och splittrad i problemen kring hur man kan hitta en balans mellan kontroll och kreativitet vilket gör att praktiska råd för att lösa problemet är svåra att finna. När sådana väl uppkommer är det dessutom inte ovanligt att andra forskare ger helt motsatta råd. Syftet med uppsatsen är primärt att utforska hur man i praktiken kan balansera kontroll och kreativitet i innovationssammanhang. Med tanke på forskningens splittrade syn på motsättningen finns även ett sekundärt syfte i ansatsen att få en inblick i frågan huruvida en motsättning mellan kontroll och kreativitet verkligen existerar. Metoden utgörs av en kvalitativ intervjustudie med fyra respondenter på olika nivåer i ett fallföretag, samt två respondenter vardera från tre konsultbyråer som är verksamma inom området. Sekundärdatan utgörs av en litteraturstudie som visar på en stor spridning och splittring inom forskningsområdet. Primärdatan som samlas in från intervjuerna analyseras utefter referensramen och presenteras senare med hjälp av en anpassad presentationsmodell för att tydliggöra uppsatsens dragna slutsatser i huvudfrågeställningen. Som avslutning presenteras övriga akademiska slutsatser och förslag till vidare studier. Slutsatser som uppsatsen drar är att företaget måste arbeta systematiskt och medvetet med såväl innovationsstrategin som företagskulturen vilken ska karaktäriseras av öppenhet, mod, transparens och att det är högt i tak. Kommunikation av såväl mission och värderingar som vision och strategi är vitalt för att medarbetarna ska få utlopp för sin kreativitet och känna till spelplanen som den kan utövas på. En tydlig strategi medför också minskad risk för att resurser läggs på fel saker i portföljhantering och andra prioriteringar. Mål skall sättas för att förkroppsliga strategin och utgöra fingervisningar för i vilken riktning medarbetare skall arbeta. De skall även sättas genomgående i innovationsprocessen för att skapa struktur och tydliga steg i dess framfart. Mål skall aldrig användas i bestraffande syfte. Vidare skall man ha ett proaktivt riktat externt fokus mot specifika områden till att skapa möjligheter för medarbetare att hämta insikter inom dessa områden och sedan utnyttja insikterna i företagets egna kreativa processer. Tvärkompetens samt olika bakgrund och ålder är dessutom viktiga faktorer för sammansättningen av dynamiska projektgrupper i de inre kreativa processerna.