Show simple item record

dc.contributor.authorAnn Berg, Vivisv
dc.date.accessioned2011-01-25T13:50:30Z
dc.date.available2011-01-25T13:50:30Z
dc.date.issued2010sv
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/24202
dc.description.abstractSammanfattning: Syftet var att belysa om elevernas språk- och kulturella erfarenheter har betydelse för deras tillämpande av grundläggande kunskaper i matematik, annat än i formen av nakna tal. I gällande styrdokument står det att matematik har nära samband med andra skolämnen men ingenting om språkets betydelse för elevens lärande i matematik. Ändå förväntas eleven kunna tillämpa grundläggande matematikkunskaper i olika sammanhang, såsom kontextualiserade matematikuppgifter. Några frågor som uppstått kring språkets eventuella samband med matematik, är: • Är språkkunskaper väsentligt för elever att kommunicera kunskaper i matematik? • Har språkförståelsen betydelse för eleverna att tillämpa grundläggande matematikkunskaper i annan form, såsom kontextualiserade matematikuppgifter? • Om matematikproblem eleven ställs inför, är kontextuella med sammanhang hämtade från traditionellt svenska situationer, påverkar det elevens förmåga att tillämpa abstrakt matematik? Jag gavs möjlighet att undersöka frågorna i en svensk mångkulturell andraklass. Därmed kunde jag välja en kulturellt textbaserad matematikdiagnos, en räknesaga. Dessutom genomfördes ett språktest, för att eventuellt finna samband mellan elevernas språkförståelse och deras prestationer av räkneuppgifter från räknesagan. Avslutningsvis kompletterades undersökningen med några intervjuer för önskan om fördjupad insikt kring några elevers språkförståelse och matematikkunskaper. Av elevernas svar från diagnosen med nakna tal, förundrades jag av resultatet. Ur räknesagans resultat framkom andra skillnader mellan språkgrupperna och elevens förmåga att tillämpa grundläggande matematik. Detta stärkte uppfattningen om språkets relevans för elevens förmåga att urskilja och tillämpa abstrakt matematikkunskap i olika sammanhang. Slutsatsen blev, att ju närmare eleven har mellan sitt vardagsspråk och matematikbegrepp desto lättare har eleven att tillämpa sin matematikkunskap. Det vill säga, att ju närmare en elev har av språk- och kulturerfarenhet desto lättare visades det vara för eleven att korrekt besvara även kontextuella matematikproblem.sv
dc.language.isosvsv
dc.subject0sv
dc.titleSpråkförståelsens eventuella betydelse för grundläggande matematikkunskapsv
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLawsv
dc.type.uppsokCsv
dc.contributor.departmentGöteborgs Universitet/Sociologiska institutionensv
dc.type.degreeStudent essaysv


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record