| dc.description.abstract | Syfte och frågeställningar
Vi kommer i vår studie att studera fem krisplaner för att se vilken beredskap dessa skolor
påvisar, i sina krisplaner, inför en eventuell krissituation i samband med dödsfall. Vår
förhoppning är att bidra med ökad kunskap om sorg, kris och dödsfall i skolan samt ge en bild
av de studerade skolornas krisplaner.
Hur kan en bra krisplan vara uppbyggd?
Vilka delar är väsentliga för att en kris ska kunna bemötas på bästa sätt?
Metod
Studien utgår från en kvalitativ metod då den passar studiens syfte och frågeställningar. Vi
kommer att studera fem skolors krisplaner, där vi kommer att bearbeta dem utifrån våra
frågeställningar. Vidare försöker vi att se likheter och skillnader i och mellan de olika
skolornas krisplaner. Vi kommer att titta på hur de olika skolorna är beredda om kriser
uppstår, samt hur skolorna har behandlat fenomenet dödsfall i sina krisplaner. Vi kommer
även att studera vilka redskap och riktlinjer skolorna anger i sina krisplaner. Detta för att se
vilka möjligheter lärare har att utgå ifrån när det handlar om att bemöta barn i sorg och kris.
Vi kommer också, i viss mån, fokusera på lärarens roll i krisplanerna, när det gäller de
ansvarsområden som presenteras, då det är denna roll som vi har utbildat oss för.
Slutsatser
Vi har kommit fram till att samtliga krisplaner saknar information om hur det förebyggande
arbetet inför eventuella krissituationer har sett ut. Vi ser förberedelse, såsom
simuleringsövningar, krisseminarium och workshops, som en nödvändighet för att kunna
bemöta barn i sorg och kris i skolan. Vi har kommit fram till att skolpersonalen omöjligt kan
se eller lägga märke till när barn befinner sig i kris och mår dåligt, om de inte är förtrogna
med kunskap om kris och sorgereaktioner. | sv |
