Folkhälsa och samverkan - Hälsofrämjande arbete för ökad fysisk aktivitet och goda kostvanor

Abstract

Hälsofrämjande arbete och dess betydelse för folkhälsan är idag ett aktuellt ämne. Hälsa beskrivs som en resurs för individen medan folkhälsa ses som ett mål för samhället. Ett stort antal aktörer omfattas därför av folkhälsoarbetet, bland annat privata aktörer och ideella föreningar. Eftersom det finns ett stort antal intressenter för folkhälsan ses samverkan som ett nyckelverktyg i ett framgångsrikt folkhälsoarbete. Ökad fysisk aktivitet och förbättrade matvanor ses som prioriterade livsstilrelaterade områden där utveckling behövs. Kommunerna har idag det övergripande ansvaret för befolkningens hälsa. Därmed ses kommunala hälsofrämjande insatser som betydelsefulla. Uppsatsen syfte var att beskriva aspekter som har betydelse för hälsofrämjande arbete och samverkan inom två stadsdelar i Göteborg och en närliggande kommun, med speciellt fokus på ökad fysisk aktivitet och förbättrade kostvanor. Undersökningen hade ett kvalitativt angreppssätt där metoderna fokusgruppintervju och enskild intervju användes. Bearbetning och analys av data genomfördes med hjälp av en modifierad kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att styrning och ett tydligt ställningstagande från ledning är av vikt för det hälsofrämjande arbetet. Ett hälsofrämjande synsätt där möjligheter och friskfaktorer utgör basen ses som betydelsefullt för att kunna öka den fysiska aktivitetsnivån och förbättra kostvanorna hos befolkningen. Ytterligare en aspekt som uppkom ur resultatet är vikten av att utnyttja befintliga strukturer i samhället. En väl fungerande samverkan kan underlätta och effektivisera det hälsofrämjande arbetet, exempelvis genom att skola och förening arbetar tillsammans. För att öka den fysiska aktivitet och förbättra kostvanorna hos befolkningen är ett långsiktigt och kontinuerligt hälsofrämjande arbete viktigt.