Investeringsbedömningsteknikernas roll vid intern resursallokering inom läkemedelsbranschen – en fallstudie av fyra läkemedelsföretag

Abstract

Syfte: Syftet med studien är att undersöka och belysa hur de klassiska investeringsbedömningsteknikerna används vid värdering av interna projekt i läkemedelsföretag och vilken påverkan de har på resursallokeringen inom företaget. Syftet är också att ta reda på vilka motiv som ligger bakom teknikvalen. Metod: Jag har valt att genomföra studien som en fallstudie av fyra läkemedelsföretag i varierande storlek. Följande läkemedelsföretag ingår i studien; Astra Zeneca, Medivir, Oasmia och Active Biotech. Studien genomfördes dels med litteraturstudier dels med kvalitativa intervjuer med representater från de berörda företagen. Teori: Den teoretiska referensramen berör den teori som kan relateras till uppsatsens studieområde. Den börjar med en överblick över vad en investering är för att sedan beskriva några klassiska investeringsbedömningstekniker som studier visar används inom läkemedelsutvecklingen. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att samtliga intervjuade företag använder förväntat kassaflöde, dvs. eNPV/rNPV som investeringsbedömningsteknik. Motiven som anges för valet av förväntat kassaflöde är dels att det är en enkel metod att använda och förstå och dels att metoden accepteras av revisorer och externa aktörer vilket skapar legitimitet. Kalkylernas betydelse vid beslutsfattande och intern resursallokering har visat sig vara ytterst marginell, som bäst spelar kylkerna en sekundär och kompletterande roll. Beslutsfattande och resursallokering sker istället på strategiska grunder där bl.a framtida marknadsförutsättningar, indikation, fas, konkurrens, tid, balansering av forskningsportfölj samt tro på projektets genomförbarhet är avgörande.