Lunchen på förskolan - en pedagogisk måltid?

Abstract

Enligt den senaste stora kostundersökningen, Riksmaten – barn 2003, där bland annat 4-åringar ingick så framgick det att de åt för mycket kakor, glass, läsk och godis och för lite frukt och grönsaker i förhållande till näringsrekommendationerna. Då de matvanor man skaffar sig som liten följer med upp i vuxen ålder är det bra att som barn skaffa sig goda matvanor. Barn som går på förskola äter många måltider där. Förutom att ge ett utbud av nya livsmedel och maträtter så har förskolan även möjlighet att skapa normer om vad som är bra matvanor. Måltiden med pedagoger som har kunskap om mat och hälsa kan vara ett bra pedagogiskt tillfälle att visa på goda matvanor. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, ger inte pedagogerna några riktlinjer för hur de pedagogiska måltiderna ska realiseras. Syftet med arbetet var att undersöka vad pedagoger har för föreställningar om den pedagogiska måltiden på förskolan. Detta gjordes med hjälp av tre fokusgruppsintervjuer. Totalt deltog nio personer som arbetar på förskola. Både förskollärare, barnskötare och kokerskor som åt tillsammans med barnen deltog. Både bekvämlighetsurval samt snöbollseffekten användes vid hopsättningen av fokusgrupperna. Det visade sig att det är framförallt maten, miljön och samtalet som håller ihop lunchen på förskolan. Pedagogerna ser den pedagogiska lunchen som en lugn stund på dagen där barnen får i sig näring för att orka på eftermiddagen. Den är även ett viktigt redskap i att göra barnen självständiga genom att de får social träning och tränar motorik. Barnen får även naturliga möjligheter att träna språk och matematik. Det är mycket runt en lunch, både före, under och efter som deltagarna tyckte var tillfällen att lära sig nya saker. Pedagogerna ansåg att de hade en stor roll, framför allt som förebild vid lunchen. I framtiden såg pedagogerna gärna små enheter med närhet till köket för att på så vis göra lunchen mer integrerad i det pedagogiska arbetet med barnen.