Hopp om framtiden - En undersökning om friidrottande ungdomars matvanor

Abstract

Elitsatsande friidrottande ungdomar har en hög energiförbrukning på grund av den kroppsliga tillväxten och den stora träningsmängden. Idrottares kost bör vara energirik för att nå energibalans och väl sammansatt för att tillgodose kroppens näringsmässiga behov. Ungdomar med ett otillräckligt intag av energi i kombination med en hög aktivitetsnivå kan skapa en negativ energibalans. En negativ energibalans i ungdomsåren kan bl.a. leda till låg bentäthet, störd menscykel, försämrad återhämtning, ökad risk för skador och näringsbrister. Under ungdomsåren sker stora förändringar i livet. Självständigheten ökar och inflytandet från föräldrar minskar. Influenser från kompisar, media samt reklam ökar och får en större betydelse över val av livsmedel, när man väljer att äta och sammansättning av måltiden Matvanor som grundläggs i ungdomsåren lever ofta vidare senare livet. Det är dock varken troligt eller realistiskt att ungdomar lägger någon tanke på att vad de konsumerar nu har effekt på deras framtida hälsa. Syftet med arbetet är att undersöka huruvida friidrottande ungdomar i åldern 16 till 19 år som tränar på elitnivå under träningssäsong äter en väl sammansatt kost som är hållbar för den fysiska hälsan. Som metod användes kost- och aktivitetsregistreringar samt enkäter och uppföljningsintervjuer. Från resultaten kunde vi utläsa att samtliga ungdomar förutom en ligger i negativ energibalans. Tjejerna hade en bra fördelning av måltiderna medan killarna hade ett sämre intag av frukosten. Ur energifördelningen såg vi att intaget av kolhydrater generellt var lågt och andelen mättat fett något högt. Förutsatt att ungdomarna fortsätter med en aktiv livsstil in i vuxen ålder så är konsumtionen av energirika livsmedel inte någon större fara för deras framtida hälsa. Detta ger oss hopp om framtiden.