| dc.contributor.author | Petersson, Jenny | |
| dc.date.accessioned | 2011-02-22T12:49:09Z | |
| dc.date.available | 2011-02-22T12:49:09Z | |
| dc.date.issued | 2011-02-22 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/24591 | |
| dc.description | Introduction: In Skaraborg, a standardized dialogue is being held since 2005 about diet
and physical activity, during the 1,5- and 3-years health control at the Child Health Care
centre (CHCC). The aim of the dialogue is to prevent overweight and obesity among
children. Aim: The aim of this study is to examine the parents’ experience of this
dialogue, and what they perceive that the dialogue has contributed with after six
months. Methods: Qualitative collection of data through 11 interviews held
immediately after the dialogue, in addition to five telephone interviews conducted six to
eight months after the dialogue. The interviews was transcribed and analysed with
content analysis. Results: Three main categories emerged during the process of
analysis; the individual approach, with the sub-categories expectations on CHCC and
the influence of other actors showing that there is a trust in CHCC regarding diet issues.
The category interpretation of the health dialogue, with the sub-categories the practical
performance and experience of talking about diet, showed that the parents thought that
the dialogue was being held in a satisfactory way but with room for some
improvements. The third category motivation had the sub-categories the most important
aspects and what is going to be embraced. For many of the parents, confirmation was
the most important aspect of the dialogue, some also felt that there were things they
wanted to improve in their diet. After six to eight months, two categories emerged:
confirmation and change. For some of the parents the dialogue was a confirmation that
their diet was satisfactory, for others the dialogue led to a change in the eating habits.
Discussion: The dialogue about diet was perceived positively by the parents. For many
of the parents, the dialogue was a confirmation that they already had a healthy diet at
home, for others it gave motivation to change of some habits. The results can be used to
understand the parents’ point of view in a dialogue about diet and healthy habits and
could give a foundation to improve this dialogue further. | sv |
| dc.description.abstract | Bakgrund: I Skaraborg hålls sedan 2005 ett standardiserat samtal om kost och fysisk
aktivitet på 1,5- och 3-års- hälsokontrollen på barnavårdscentralerna (BVC). Samtalet
hålls för att förebygga övervikt och fetma hos barnet. Syfte: Syftet med uppsatsen är att
undersöka hur föräldrarna upplever detta samtal, samt vad de upplever att det bidragit
med efter drygt sex månader. Metod: Kvalitativ insamling av data genom 11 intervjuer,
som hölls med föräldrarna direkt efter samtalet på BVC och fem telefonintervjuer efter
sex till åtta månader senare. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av
kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier kom fram i analysprocessen,
det egna förhållningssättet; med underkategorierna; förväntningar på BVC samt
påverkan från andra aktörer, som visade att det finns ett förtroende för BVC när det
gäller kostfrågor. Kategorin tolkning av hälsosamtalet; med underkategorierna; det
praktiska utförandet och upplevelse av att tala om kost, visade att föräldrarna tyckte att
samtalet hölls på ett bra sätt men med vissa förslag på förändringar. Den tredje
kategorin motivation hade underkategorierna det som känns viktigast samt vad som
kommer att anammas. För många av föräldrarna blev bekräftelsen det viktigaste med
samtalet, en del kände också att det fanns saker de ville förbättra i sin kosthållning.
Efter sex till åtta månader kom två kategorier fram: bekräftelse samt förändring. För
några av föräldrarna var samtalet en bekräftelse på att de åt rätt, för andra ledde samtalet
till en praktisk förändring i matvanorna. Diskussion: Samtalet om kost upplevdes som
positivt av föräldrarna. För många av föräldrarna gav samtalet en bekräftelse på att de
redan hade en bra kost hemma, för andra gav det motivation till förändring av vissa
vanor. Undersökningen kan användas för att förstå föräldraperspektivet i ett samtal om
kost och hälsosamma vanor och kan ge ett underlag för att förbättra detta samtal ännu
mer. | sv |
| dc.language.iso | swe | sv |
| dc.relation.ispartofseries | Folkhälsovetenskapligt program | sv |
| dc.subject | barnfetma, hälsopromotion, hälsosamtal, kost, barnavårdscentral | sv |
| dc.subject | child obesity, health promotion, health dialogue, diet, Child health care centre | sv |
| dc.title | Föräldrars upplevelse av ett samtal om kost på barnavårdscentralen | sv |
| dc.title.alternative | Parents' experience of a conversation about diet on the Child health care centre | sv |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | Medicine | |
| dc.type.uppsok | M2 | |
| dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Medicine | eng |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för medicin | swe |
| dc.type.degree | Student essay | |
