Kommunikation och definition av konsistensanpassad kost i vården

Abstract

En betydande risk för att utveckla undernäring finns vid förekomst av dysfagi, det vill säga ätsvårigheter. Genom att anpassa kostens konsistens kan dock intaget av mat och dryck under-lättas och även möjligheten att tillgodose näringsbehov. Vilken kostkonsistens som serveras bör därmed betraktas som en medicinsk åtgärd och ordination. En förutsättning för att vårdta-garen erhåller rätt kostkonsistens är att kommunikationen mellan olika vårdgivare är väl fun-gerande och att kostansvariga är införstådda med vilken kostkonsistens som vårdtagaren ska inta. Ytterliggare krav på god kommunikation ställs då terminologin för konsistensanpassad kost varierar. Föreliggande studie utgör en del av Vinnova-projektet ”System och definition av livsmedelskonsistenser för nutritionsbehandling vid dysfagi”. Syftet var att undersöka hur informationsöverföring av konsistensanpassad kost fungerar mellan personal inom olika vård- och omsorgsformer samt vid utskrivning/flytt av vårdtagare med tugg- och sväljsvårigheter. Resultatet baseras på en intervjustudie där åtta vårdtagare som intagit konsistensanpassad kost följts i samband med utskrivning från sjukhus till aktuell boendeform. Totalt genomfördes 22 intervjuer med vårdtagare/anhörig, vårdpersonal och kökspersonal. Resultatet visade att do-kumentation av kostkonsistens fanns men att tolkningen och informationsöverföringen av denna kunde brista i vårdkedjan. Bakomliggande orsak var förvirring kring skiftande konsi-stensbenämningar och benämningarnas innebörd. För att säkerställa vårdtagarens behov av en individuellt anpassad kostkonsistens krävs fortsatt arbete mot tydliga riktlinjer och gemen-samma konsistensdefinitioner. Därtill behövs fler måltidslösningar för vårdtagare som skrivs ut till ordinärt boende utan kommunala insatser, men med ett fortsatt behov av konsistensan-passad kost.