• English
    • svenska
  • English 
    • English
    • svenska
  • Login
View Item 
  •   Home
  • Student essays / Studentuppsatser
  • Department of Social Work / Institutionen för socialt arbete
  • Kandidatuppsatser / Institutionen för socialt arbete
  • View Item
  •   Home
  • Student essays / Studentuppsatser
  • Department of Social Work / Institutionen för socialt arbete
  • Kandidatuppsatser / Institutionen för socialt arbete
  • View Item
JavaScript is disabled for your browser. Some features of this site may not work without it.

Ensamkommande barn. - Har omvårdnaden blivit bättre?

Abstract
Bakgrund Varje år kommer det barn under 18 år, utan sina föräldrar, från andra länder till Sverige för att söka asyl. Antalet ökar, 2004 kom det 388 barn, 2009 kom så många som 2250 ensamma barn. Enligt många rapporter underlät kommunerna att utreda barnens behov av insatser och de tilltänkta boendenas lämplighet. Den 1 juli 2006 trädde en ny lag i kraft som skulle ge ensamkommande flyktingbarn samma trygghet som övriga barn i landet. Lagen skulle ge tydligare riktlinjer för Migrationsverket, svenska kommuner och Landsting beträffande fördelning av ansvar, vem som ansvarar för vad. Syfte Syftet är att undersöka barnens situation, hur de blir bemötta på boendena under deras asylprocess. Särskilt fokus har vi lagt på att undersöka om man på boendena tar hänsyn till att de ensamkommande barnen kommer från en annan social miljö, med en helt annan kultur. Frågeställningar Hur arbetar man med barnen sen den nya lagen kom 2006? Hur bemöter man barnen utifrån kultur, identitet m.m.? Metod Vi har valt en kvalitativ forskningsmetod som bygger på djupintervjuer med en flyktingsamordnare, två chefer för olika boenden och två asylsökande barn som bor på ett transitboende. Resultat Vi har kommit fram till att Sverige har blivit bättre på ta hand om de ensamkommande barnen, sedan den nya lagen, personalen har högre utbildning, man har anställt mer personal med kulturkompetens. Personal på boendena är mer uppmärksamma på om ett barn far psykiskt illa. Sedan finns det även delar som kan bli ännu bättre, som att undvika flytt av barn när de varit länge på ett boende och där hunnit knyta an till personer som betyder mycket för de enskilda barnen. Även att respektera barnens speciella kulturella behov kan många gånger bli bättre. Sättet på hur man behandlar barn som fyller 18 år under asylprocessen, samt barn som skall avvisas, till hemlandet eller annat EU-land, efter att ha vistats under lång tid i Sverige är andra delar som kan förbättras.
Degree
Student essay
URI
http://hdl.handle.net/2077/24693
Collections
  • Kandidatuppsatser / Institutionen för socialt arbete
View/Open
gupea_2077_24693_1.pdf (568.8Kb)
Date
2011-02-24
Author
Lundberg, Pia
Estabraghi, Firoozeh
Keywords
Ensamkommande barn – Boende – Kulturkrock - Psykisk hälsa.
Language
swe
Metadata
Show full item record

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
Contact Us | Send Feedback
Theme by 
Atmire NV
 

 

Browse

All of DSpaceCommunities & CollectionsBy Issue DateAuthorsTitlesSubjectsThis CollectionBy Issue DateAuthorsTitlesSubjects

My Account

LoginRegister

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
Contact Us | Send Feedback
Theme by 
Atmire NV