Skolmaten – ”så här vill vi ha det”, säger gymnasieelever

Abstract

I Sverige serveras dagligen cirka 230 000 skolmåltider inom gymnasieskolan. Begreppet kvalitet är, i måltidssammanhang, svårt att definiera och mäta. Förväntningar och upplevelser kring måltider kan utgöra en sätt att beskriva begreppet måltidskvalitet. Att kunna välja mellan två eller tre huvudrätter förs fram som ett sätt att höja kvaliteten inom skolmåltiderna, och överensstämmer väl med nationella riktlinjer. Syftet med studien har varit att undersöka gymnasieelevers beskrivningar av begreppet måltidskvalitet samt vilka förväntningar och upplevelser kring måltidskvalitet som eleverna för fram. Tankar kring valmöjligheter av maträtter som en kvalitetspåverkan, har studerats. Genom inledande kvalitativa fokusgruppintervjuer med 23 elever framträdde uppfattningar och tolkningar, som låg till grund för en kvantitativ enkätundersökning. Denna besvarades av 393 gymnasielever. Resultatet visar att måltidskvalitet beskrivs som ett komplext begrepp bestående av olika delar kring mat, miljö, service, inflytande och valfrihet; delar som tillsammans formar måltiden och upplevelsen av denna. Eleverna framför höga förväntningar kring matens sensoriska egenskaper och utseende, valmöjligheter av maträtter, bröd, sallad och dryck. En ren och fräsch matsalsmiljö, lunchrastens längd och möjlighet att koppla av är viktigt, liksom logistik vid matservering och diskinlämning. Att kunna framföra önskemål och förslag är betydelsefullt. Däremot framförs låga förväntningar inför mötet med skolmåltidspersonalen. Positiva upplevelser framkommer kring valmöjligheter och matsedelns variation, samt att kunna koppla av i en ren, fräsch och snygg miljö och där logistiken kring diskinlämning fungerar. Matens sensoriska egenskaper motsvarar inte gymnasieelevernas förväntningar. Låga värden konstateras inför elevernas upplevelser kring kontakt med personal och möjlighet att kunna framföra önskemål och förslag. Möjligheten till valmöjligheter kring maträtter uppfattas tydligt som en höjning av kvaliteten inom skolmåltider, då eleverna menar att de besöker skolrestaurangen oftare, umgås med kompisar där, äter mer och uppfattar att de orkar med skolarbetet bättre. Genom att diskutera studiens resultat utifrån FAMM, Five Aspects Meal Model (Gustafsson et al, 2006), har en teoretiskt grundad måltidsmodell formats, inom ramen för värdering och utveckling av skolmåltider.