dc.contributor.author | Dahlgren, Susanne | |
dc.date.accessioned | 2011-02-28T14:17:18Z | |
dc.date.available | 2011-02-28T14:17:18Z | |
dc.date.issued | 2011-02-28 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/24728 | |
dc.description.abstract | I Sverige serveras dagligen cirka 230 000 skolmåltider inom gymnasieskolan. Begreppet kvalitet är, i
måltidssammanhang, svårt att definiera och mäta. Förväntningar och upplevelser kring måltider kan
utgöra en sätt att beskriva begreppet måltidskvalitet. Att kunna välja mellan två eller tre huvudrätter
förs fram som ett sätt att höja kvaliteten inom skolmåltiderna, och överensstämmer väl med nationella
riktlinjer.
Syftet med studien har varit att undersöka gymnasieelevers beskrivningar av begreppet måltidskvalitet
samt vilka förväntningar och upplevelser kring måltidskvalitet som eleverna för fram. Tankar kring
valmöjligheter av maträtter som en kvalitetspåverkan, har studerats. Genom inledande kvalitativa
fokusgruppintervjuer med 23 elever framträdde uppfattningar och tolkningar, som låg till grund för en
kvantitativ enkätundersökning. Denna besvarades av 393 gymnasielever.
Resultatet visar att måltidskvalitet beskrivs som ett komplext begrepp bestående av olika delar kring
mat, miljö, service, inflytande och valfrihet; delar som tillsammans formar måltiden och upplevelsen
av denna. Eleverna framför höga förväntningar kring matens sensoriska egenskaper och utseende,
valmöjligheter av maträtter, bröd, sallad och dryck. En ren och fräsch matsalsmiljö, lunchrastens längd
och möjlighet att koppla av är viktigt, liksom logistik vid matservering och diskinlämning. Att kunna
framföra önskemål och förslag är betydelsefullt. Däremot framförs låga förväntningar inför mötet med
skolmåltidspersonalen. Positiva upplevelser framkommer kring valmöjligheter och matsedelns
variation, samt att kunna koppla av i en ren, fräsch och snygg miljö och där logistiken kring
diskinlämning fungerar. Matens sensoriska egenskaper motsvarar inte gymnasieelevernas
förväntningar. Låga värden konstateras inför elevernas upplevelser kring kontakt med personal och
möjlighet att kunna framföra önskemål och förslag. Möjligheten till valmöjligheter kring maträtter
uppfattas tydligt som en höjning av kvaliteten inom skolmåltider, då eleverna menar att de besöker
skolrestaurangen oftare, umgås med kompisar där, äter mer och uppfattar att de orkar med skolarbetet
bättre.
Genom att diskutera studiens resultat utifrån FAMM, Five Aspects Meal Model (Gustafsson et al,
2006), har en teoretiskt grundad måltidsmodell formats, inom ramen för värdering och utveckling av
skolmåltider. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Magisteruppsats i kostvetenskap, | sv |
dc.relation.ispartofseries | September 2010 | sv |
dc.subject | Skolmåltid | sv |
dc.subject | måltidskvalitet | sv |
dc.subject | gymnasieelever | sv |
dc.subject | alternativrätter | sv |
dc.title | Skolmaten – ”så här vill vi ha det”, säger gymnasieelever | sv |
dc.title.alternative | The school meals – “the way we want it”, according to pupils in a Swedish gymnasium | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap | swe |
dc.type.degree | Student essay | |