Hälsolyftets ettårsuppföljning Vilka deltog inte och varför?

Abstract

Hälsolyftet är ett hälsofrämjande arbete som startades inom primärvården på Hisingen i Västra Götalandsregionen 2007. Hälsolyftet har arbetat utifrån en självinstruerande hälsoprofil och motiverande samtal, samt erbjudit en mångfald av åtgärder för dem som önskat stöd i livsstilsförändringar. Målgruppen har varit vuxna mellan 18 och 79 år. Denna studie är en analys av bortfallet bland dem som valt att delta i Hälsolyftet, men som inte kommit till uppföljningen som ägde rum efter ett år. Analyserna bygger på data från en av de åtta vårdcentralerna som ingått i Hälsolyftets arbete. Totalt deltog 427 personer i ett första hälsosamtal, men 157 av dem (36,8%) deltog inte i ettårsuppföljningen. Studien syftar dels till att svara på vilka som inte deltagit och dels till att ge en bild av varför några av dem inte deltagit. Skillnader i deltagande mellan olika grupper undersöktes statistiskt genom Chitvå-test eller Mann-Whitney U-test. Resultatet visade ett högre bortfall bland yngre personer samt personer födda utanför Norden. Ett högre bortfall identifierades också hos personer som enligt hälsoprofilen låg i riskzonen för stress. Överviktiga personer samt personer med hög midja-stusskvot deltog däremot i ettårsuppföljningen i högre utsträckning än de som var normalviktiga och hade lägre midja-stusskvot. Resultaten från undersökningen pekar på att bortfallet inte hade några samband med flertalet av de livsstilsrelaterade riskzonerna, valt livsstilsområde för förändring, upplevd hälsa eller engagemang till livsstilsförändringar. Tolv personer som inte deltagit i ettårsuppföljningen intervjuades via telefon. Hos dessa personer varierade orsakerna till att inte ha deltagit. Den orsak som flest angav var att ha mycket annat att göra eller att inte ha tid, detta tolkades i vissa fall som brist på motivation och i andra fall som att deras livssituation innebar begränsade möjligheter att delta. Både att ha lyckats med livsstilsförändringar samt det motsatta var också anledningar till att inte delta. En majoritet av dem som intervjuats uppgav dock att de hade genomfört någon form av livsstilsförändring tack vare sitt deltagande i Hälsolyftet. Personerna som intervjuades befann sig vid tillfället för telefonintervjun på olika stadier i förändringsprocessen, från före begrundande till vidmakthållande, enligt den transteoretiska modellen. Ett par av intervjudeltagarna hade flyttat från området och några mindes inte varför de inte deltagit i sin ettårsuppföljning. Genom att utföra intervjuerna i närmre anslutning till att personerna inte dykt upp för uppföljning skulle mer information kring bortfall kunna inhämtas. Att intervjua ett större antal personer skulle också kunna möjliggöra att resultaten kan generaliseras, vilket kan bidra till ökad kunskap inför liknande framtida interventioner.