dc.contributor.author | Isacsson, Agneta | |
dc.contributor.author | Törnkvist, Anne | |
dc.date.accessioned | 2011-02-28T15:50:42Z | |
dc.date.available | 2011-02-28T15:50:42Z | |
dc.date.issued | 2011-02-28 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/24739 | |
dc.description.abstract | I dagen samhälle är de allra flesta medvetna om att det måste till en förändring av vårt beteende för att hejda den alltmer negativa miljöpåverkan på vår jord. I skolan har hem- och konsumentkunskapsämnet en stor funktion att fylla, då ett av ämnets fyra perspektiv är resurshushållning. Resurshushållning är enligt kursplanen ett samspel mellan människa, samhälle och natur. En förståelse av detta samspel krävs för att eleven skall kunna forma en livsstil som leder till ett hållbart samhälle. I lärarnas arbetsuppgifter ingår att tolka kursplaner som sedan skall förankras i undervisningen. Vi har därför valt att göra en undersökning om hur lärare talar om resurshushållning i sin undervisning.
Syftet med vår studie var att undersöka hur HK-lärare talar om perspektivet resurshushållning i sin undervisning.
För att få svar på vårt syfte ställdes följande frågor:
Vad betyder resurshushållning för lärarna i undervisningen?
Vad tar lärarna upp om resurshushållning i undervisningen?
Hur påverkar eleverna undervisningen när det gäller resurshushållning?
Hur påverkar lärarens livsstil deras undervisning i resurshushållning?
Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Deltagarna i undersökningen är sex hem- och konsumentkunskapslärare som är verksamma på grundskolans senare del i två kommuner i södra Sverige. Arbetets resultat bygger på analys av intervjuerna med hjälp av HK-kursplanens definition av resurshushållning, NU-03 och produktions- och konsumtionscykeln.
Alla respondenter talar om resurshushållning som något som pågår ständigt i undervisningen, det är ingen enskild aktivitet. Ett fåtal av våra respondenter talar om resurshushållning i sin undervisning utifrån kursplanens definition, där resurshushållning ses som ett samspel mellan människa, samhälle och natur. Dessa respondenter ger exempel på aktiviteter där eleverna får tillfälle till reflekterat görande, vilket krävs för att få en förståelse för detta samspel. I vår undersökning framkommer också att de flesta respondenters synsätt på resurshushållning är likvärdig i det egna hushållet och i undervisningen. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Lärarprogrammet inriktning hem- & konsumentkunskap | sv |
dc.relation.ispartofseries | Juni 2008 | sv |
dc.subject | resurshushållning | sv |
dc.subject | hem- och konsumentkunskap | sv |
dc.subject | perspektiv | sv |
dc.subject | lärare | sv |
dc.subject | kursplan | sv |
dc.subject | resurser | sv |
dc.title | Lärare talar om resurshushållning i hem- och konsumentkunskap | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap | swe |
dc.type.degree | Student essay | |