dc.contributor.author | Axelsson, Sofie | |
dc.contributor.author | Hofberg, Sarah | |
dc.date.accessioned | 2011-03-02T13:32:13Z | |
dc.date.available | 2011-03-02T13:32:13Z | |
dc.date.issued | 2011-03-02 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/24785 | |
dc.description.abstract | Ohälsan i världen så som i Sverige är stor (Becker, 2002). Varje år dör flera personer av kostrelaterade sjukdomar så som hjärt- kärlsjukdom (Socialstyrelsen, 2001). Dåliga matvanor är en av de största påverkbara riskfaktorerna för flera kroniska sjukdomar (WHO, 2003). För att minska ohälsan har Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet på uppdrag av regeringen tagit fram en handlingsplan för bättre matvanor och ökad fysisk aktivitet. I handlingsplanen finns en punkt som säger att vi bör öka konsumtionen av nyckelhålsmärkta produkter (Livsmedelsverket & Folkhälsoinstitutet, 2005). Nyckelhålsmärkningen är ett hjälpmedel som visa på bra val av livsmedel (Livsmedelsverket, 2005d). Den 1 juni 2005 genomgick nyckelhålet en förändring (Livsmedelsverket 2005d). Förändringen innebär bland annat att symbolen nu även tar hänsyn till socker- och salthalten i produkter och att naturligt fiberrika och magra produkter får märkas med symbolen (Livsmedelsverket, 2005d). Studies syfte var att undersöka vad konsumenten vet om nyckelhålet, med fokus på att det är ändrat från och med den 1 juni 2005. 20 stycken telefonintervjuer genomfördes med kvinnor och män i åldrarna 20-40 år. Resultatet visade att de personer som intervjuades i studien vet om att nyckelhålet är en symbol som förknippas med hälsa. De väljer nyckelhålsmärkta produkter för att de är bättre, nyttigare och hälsosammare än produkter utan nyckelhål. Personerna hade svårt att beskriva vad märkningen innebär samt vilka produkter märkningen finns på och vilka produkter de köper som är nyckelhålsmärkta, vanligaste produkterna som de dock angav att köper med nyckelhålet på är bröd, smörgåsmargarin och ost. Många kände till nyckelhålet i stort och då nyckelhålet nu funnits i ungefär 20 år kändes det märkligt att fler inte kunde svara mer utförligt. Det fanns ett stort intresse hos de personer som intervjuades att få information om förändringen av nyckelhålet eftersom få kände till att det skett en förändring. En jämförelse visade att det var fler som svarat att nyckelhålet står för mindre socker än som svarat att de kände till att nyckelhålsmärkningen har genomgått en förändring. Redan när nyckelhålsmärkningen bara fanns i tankarna i början av Norsjöprojektet år 1985 fanns det funderingar på att märkningen skulle innebära båda mindre fett, mer fiber, mindre salt och socker. Efter 20 år infördes även gränser för socker och salt. Det anser konsumenterna i den här studien som något mycket positivt. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Kostekonomprogrammet, 120 p | sv |
dc.relation.ispartofseries | 2006 | sv |
dc.subject | Hälsa | sv |
dc.subject | konsument | sv |
dc.subject | kost | sv |
dc.subject | livsmedel | sv |
dc.subject | livsmedelsmärkning | sv |
dc.subject | nyckelhål | sv |
dc.title | Det nya nyckelhålet - Hur väl känner konsumenten till nyckelhålets förändring? | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap | swe |
dc.type.degree | Student essay | |