dc.contributor.author | Conradsson, Susanne | |
dc.date.accessioned | 2011-03-03T07:44:49Z | |
dc.date.available | 2011-03-03T07:44:49Z | |
dc.date.issued | 2011-03-03 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/24816 | |
dc.description.abstract | Vi har som blivande kostekonomer, lärt oss hur viktigt det är med en bra sammansatt måltid. Det är intressant för oss i vår blivande yrkesroll, att studera i vilken utsträckning kommunerna följer Livsmedelsverkets riktlinjer för skolluncher. Syftet med studien är att undersöka matsedelsplanering inom skolmåltiden. Detta för att få en uppfattning om hur stor utsträckning de nuvarande riktlinjerna för skolluncher följs, i de svenska kommunala skolorna. För att kunna besvara syftet skickade vi ut frågeenkäter till 100 skolmåltidsansvariga för årskurs sex till nio. Enkätundersökningen kompletterades med en studie av skolmatsedlar För att få ett representativt urval av alla kommuner i Sverige gjordes ett stratifierat och slumpmässigt urval. I denna undersökning har vi valt att fokusera på vissa faktorer som rör riktlinjerna för skolluncher. Det vi har undersökt var bland annat serveringsfrekvens för vetemjölsrätter, fisk, blodpudding och gröt samt drycker som serveras till skolluncher. Tilläggas kan att det finns många andra faktorer än de undersökta, som påverkar skollunchen i sin helhet. Undersökningen visade att trots att det var stora variationer mellan kommunerna så var de genomsnittliga värdena för serveringsfrekvenserna bra när det gäller vetemjölsrätter, gröt och soppa. Den genomsnittliga serveringsfrekvensen för blodpudding och fisk ligger lägre än rekommendationerna. Nästan hälften av respondenterna uppgav att de näringsberäknar skolmatsedeln. Poängteras kan att skolmåltidsverksamheterna kan förbättras betydligt när det gäller serveringsfrekvensen av blodpudding. Studien visade att det endast var nio procent av kommunerna som serverade lättmjölk som enda mjölkdryck. Det är därför förvånande att en så pass stor andel av kommunerna serverade fetare mjölksorter än lättmjölk som är den rekommenderade drycken tillsammans med vatten. Det växande problemet med övervikt bland barn och ungdomar, bör vara en sporre för skolorna att följa rekommendationerna. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Kostekonomprogrammet 120 p | sv |
dc.relation.ispartofseries | 2006 | sv |
dc.subject | Riktlinjer | sv |
dc.subject | serveringsfrekvens | sv |
dc.subject | skollunch | sv |
dc.subject | valmöjlighet | sv |
dc.title | Skolluncher -en jämförelse mellan riktlinjer och matsedlar | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap | swe |
dc.type.degree | Student essay | |