dc.contributor.author | Kron Ringström, Irina | |
dc.contributor.author | Eldstål, Erik | |
dc.date.accessioned | 2011-03-07T13:58:46Z | |
dc.date.available | 2011-03-07T13:58:46Z | |
dc.date.issued | 2011-03-07 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/24880 | |
dc.description.abstract | I Sverige upplever dagligen över 1,5 miljoner sysselsatta, sitt arbete som ergonomiskt påfrestande. Inom storhushållsbranschen förekommer många av de vanligaste arbetsmiljöproblemen som t.ex. buller, tunga lyft, dåliga arbetsställningar, bristande ventilation, hala golv, kemiska hälsorisker och farliga maskiner. Arbetet i storhushåll är ofta fysiskt tungt utan att hänsyn tas till att flertalet arbetstagare är kvinnor. Till följd av detta är belastningsskador vanligt förekommande i branschen. Det är både arbetsgivarens och arbetstagarens ansvar att försöka förhindra fysiska belastningsskador. Arbetsmiljölagen (AML) och arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS) finns till i syfte att reglera arbetsmiljön ute på svenska privata och offentliga företag.
Syftet med undersökningen var att ta reda på hur arbetsledare i storhushåll har organiserat fysiskt arbetsmiljöarbete på sina respektive verksamheter och se hur det stämmer överens med lagar, föreskrifter och teorier om hur arbetsmiljöarbetet bör gå till i storhushåll. Med arbetsmiljö menas i denna undersökning den fysiska arbetsmiljön. Undersökningen av den fysiska arbetsmiljön gjordes med utgångspunkt från ledarskapsperspektivet Human Resource Management (HRM). Perspektivet går ut på att arbetsledare ser personalen som individer med individuella behov och begränsningar.
Vi kontaktade fyra kostchefer på fyra olika storhushåll i en svensk kommun och berättade kort om vad vår undersökning handlade om och bestämde tid för en bandinspelad intervju. Intervjuerna ägde rum ute på respektive arbetsplats. Materialet skrevs ut ordagrant och analyserades sedan.
Resultatet visade att situationen inte stämmer så väl överens med lagar, föreskrifter och teorier om den fysiska arbetsmiljön. Bristen på resurser och i viss mån kunskap gör att arbetsmiljöarbetet inte får den effekt som önskas. De intervjuade använder sig av HRM och tänker på personalens hälsa. Ett problem vi konstaterat är att den litteratur som finns om HRM nästan uteslutande berör psykosociala faktorer och inte fysiska. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Kostekonomprogrammet 120p | sv |
dc.relation.ispartofseries | 2007 | sv |
dc.subject | Arbetsmiljö | sv |
dc.subject | ergonomi | sv |
dc.subject | belastningsskador | sv |
dc.subject | ledarskap | sv |
dc.title | Fysisk arbetsmiljö i storhushåll - Ur arbetsledares synvinkel | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap | swe |
dc.type.degree | Student essay | |