Uppfattningar kring snabbmatskonsumtion

Abstract

Syftet med studien vara att undersöka vilka uppfattningar som finns kring snabbmat och snabbmatskonsumtion. Anledningen till att jag valde detta ämne är för att fetman och ohälsan i samhället ökar samtidigt som vi lägger allt mindre tid på matlagning. Jag tror att snabbmatskonsumtionen snarare kommer att öka än att minska. Genom att undersöka vilka uppfattningar som finns kring snabbmat kan man lägga grunden till fortsatta studier om hur man skulle kunna få människor att välja hälsosamma snabbmatsalternativ. Metoden jag använde var kvalitativa intervjuer med tre personer i 20-30 årsåldern, en man och två kvinnor, vilka valdes genom ett så kallat bekvämlighetsurval. För att finna olika uppfattningar har jag inspirerats av fenomenografisk metod. Jag fann att bland mina deltagare var det vanligast att äta snabbmat när man var stressad eller led av tidsbrist och detta inträffade vanligtvis kring lunchtid. Vad som uppfattades vara snabbmat skilde sig mellan mina deltagare. Alla var överens om att hämtmat var snabbmat men det rådde delade meningar om huruvida hel och halvfabrikat som köps i affären skulle klassas som snabbmat. Vidare fann jag att de dominerande uppfattningarna var att snabbmat var tidsbesparande, att snabbmat inte smakade gott men inte heller äckligt, att det fanns samband mellan ohälsa och snabbmat samt att majoriteten av all snabbmat var onyttig men att det fanns nyttig snabbmat. Sushi utmärkte sig från annan snabbmat då den uppfattades som både god och hälsosam och mina deltagare var därför en aningen ambivalenta till huruvida sushi skulle klassas som snabbmat. Det som var viktigast vid valet av snabbmat var att det skulle gå snabbt och enkelt att få maten.