Var ska jag sova i natt - en kvalitativ studie om små barn och växelvis boende.

Abstract

INLEDNING: Med växelvis boende avses att barnet vistas ungefär lika mycket, och har ett varaktigt boende hos båda föräldrarna. Familjerättsliga reformer har under de senaste decennier underlättat för föräldrar att dela lika på ansvaret om sitt barn, vid skilsmässa. Det kan ses som en bidragande faktor till att nyseparerade småbarnsföräldrar idag, väljer att låta sitt barn bo växelvis. Enligt föräldrabalken är det vad som är bäst för barnet som ska vara avgörande för var barnet ska bo. Svenska myndigheter rekommenderar att växelvis boende ska beslutas restriktivt för barn under tre år. SYFTE: Uppsatsens syfte är att försöka ta reda på om det är övervägande gynnsamt eller ogynnsamt att ha ett växelvis boende för barn i åldern 0-2 år, utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Vilka fördelar och nackdelar kan det finnas med boendeformen och vilka bör förutsättningarna vara för att växelmodellen ska tillgodose små barns specifika behov? METOD: Uppsatsen är en kvalitativ studie; semistrukturerad intervjumetod har använts för att intervjua familjerättssekreterare om deras förhållningssätt till växelvis boende för små barn. Intervjuerna har genomförts med hjälp av den s k allmänna intervjuguiden som underlag. Intervjumaterialet har analyserats tematisk. Studien är deduktiv, vilket innebär att teorin haft en avgörande roll för hur insamlat forskningsmaterial analyserats. TEORI: Uppsatsen utgår från anknytningsteorin som handlar om den process som resulterar i att ett psykologiskt band uppstår mellan barnet och dess närmaste vårdare. Enligt anknytningsteorin grundläggs ett anknytningsmönster hos barnet redan i mycket tidig ålder och det sker i förhållande till barnets närmaste vårdare. RESULTAT: Resultatet tyder på att om det är gynnsamt eller ogynnsamt för barn i åldern 0-2 år att bo växelvis beror på hur god föräldrars samarbetsförmåga är, och om barnet har en lika god anknytning till dem båda efter skilsmässa. De fördelar som framträder med boendeformen i ett anknytningsteoretiskt perspektiv är att barnet får möjlighet till en tidig nära anknytning till båda föräldrarna. Nackdelarna är å andra sidan att boendeformen medför allt för många uppbrott och separationer från barnets huvudsakliga omsorgsperson.