dc.contributor.author | Häss, Göran | |
dc.date.accessioned | 2011-06-10T13:00:45Z | |
dc.date.available | 2011-06-10T13:00:45Z | |
dc.date.issued | 2011 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/25642 | |
dc.description.abstract | Bakgrund: Det finns ett flertal metoder och instrument som bedömer individens funktionsprofil samt förmåga i relation till arbetskrav. Det är därför möjligt att det finns skillnader mellan olika FHV gällande hur dessa används och hur det påverkar en rättssäker och lika bedömning av arbetsförmåga. Detta finns idag ingen kunskap om.
Syfte: Syftet med detta projektarbete är att hos en selekterad grupp inom FHV inventera och analysera vilka metoder och instrument som idag används för att mäta funktion och arbetskrav vid arbetsförmågebedömningar.
Frågeställningar: Hur sker arbetsförmågebedömningar idag inom FHV? Vilka instrument används inom FHV för att mäta funktion och arbetskrav i samband med arbetsförmågebedömning? Vilka svårigheter föreligger och vilka möjligheter till förbättringar upplever FHV vid bedömningar av arbetsförmåga?
Metod: Studien har genomförts som en riktad enkät och analys av data inhämtat från en selekterad grupp av 22 personer från skilda FHV-enheter. Femton svar erhölls.
Resultat: Vid bedömningarna sker vanligtvis en läkarundersökning samt v.b provtagning riktat mot missbruk. Arbetsplatsbesök sker oftast av sjukgymnast/ergonom i kombination med funktionstest på mottagningen. Självskattningsskalor riktade mot nedstämdhet, ångest, stress och missbruk fylldes ibland i av patienten för att sedan utgöra underlag eller kompletteras med andra instrument i samband med bedömning av psykolog eller beteendevetare. Vid bedömningar av arbetsförmågan rapporterades främst svårigheter i form av orealistiska förväntningar från uppdragsgivare och att finna enkla, tydliga och validerade vetenskapliga metoder för att mäta arbetsförmåga. Möjligheter till förbättringar i arbetet inom FHV beskrevs bl.a i termer av att tydliggöra tjänsten mot uppdragsgivare och få ökad acceptans för att använda sig av och beställa teambedömningar.
Slutsatser: Undersökningen ger en indikation om att arbetsförmågebedömningar idag inom FHV sker på ett heterogent sätt och tjänar flera syften. Det skulle behövas en närmare och större kartläggning gällande arbetsförmågebedömningar inom FHV för att erhålla förbättrade rekommendationer och mer likformigt användande av väl anpassade instrument i dessa bedömningar. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.publisher | Göteborgs universitet. Sahlgrenska akademin | sv |
dc.relation.ispartofseries | Företagsläkarkursen Väst | sv |
dc.relation.ispartofseries | 2010/2011 | sv |
dc.subject | Företagsläkare | sv |
dc.subject | Projektrapport | sv |
dc.title | Arbetsförmågebedömning inom företagshälsovård | sv |
dc.type | Text | sv |
dc.setspec.uppsok | Medicine | |
dc.type.uppsok | L3 | |
dc.type.svep | report | sv |
dc.contributor.organization | Novatus Medical AB | sv |